inlägg 2:2021

Vi måste prata om twang.

Få röstattribut är så iöronfallande som en riktig twang. Twang brukar beskrivas som en skarp, genomträngande röstkvalitet som ger intryck av mycket energi och starkt uttryck. Inget riktigt bra svenskt ord motsvarar begreppet. ”Klang”, ”sjungande ljud” eller bara ”ljud” anges som förslag i engelsk-svenska lexikon, men tycks för torftiga för att beskriva fenomenet. Hör du twang så vet du.

Twang I sång och tal

Många förknippar twang med countrysångare och det stämmer bra. Dolly Parton, Willie Nelson och Chris Stapleton är kardinalexempel, men inom såväl R&B (Chaka Khan), rock (Axl Rose), jazz (Sarah Vaughan), musikal (Kristin Chenoweth), som inom den klassiska sången (Luciano Pavarotti) kryllar det av twangare.
Twang förekommer dock inte alls bara i sång utan även i vanligt tal. Amerikaner är (ö)kända för sin twang (Hej Janice i Vänner). Kan det vara möjligt att en kulturell påverkan finns? Redan 1899 lyfter en engelsk vetenskaplig tidskrift detta i den fantastiska artikeln ”The twang of the yankee”. Där framhäver man att den ”egendomliga amerikanska twangen” måste ha tillkommit av en olycklig slump och sedan blivit kvar. Det föreslås att livet i Amerika 1899 är så intensivt att det leder till det ”spända talsättet”. Vidare resonerar man kring att  amerikanska storstäder måste vara så högljudda där runt förra sekelskiftet att twangen var rent nödvändig för att höras överhuvudtaget.

Författarna tvekar dock kring det senare då den värsta twangen hörts ute på landsbygden. Trots att artikeln uttrycker att den avvikande twangen sannerligen inte är vacker menar man ändå att den tycks ha sina fördelar. Inte minst är den bra att ta till när en ska säga något ”riktigt vitsigt”, och den beskrivs även som ”självhävdande” då den ju når till andra sidan rummet.

så varför måste vi prata om twang?

Jo, för det är så intressant att få veta vad som egentligen händer anatomiskt – vilka strukturer skapar twangen? Twang beskrivs ibland som ett nasalt ljud, men det är det då rakt inte. Vid korrekt utförd twang stängs velumporten (alltså vägen från munhålan upp till näshålan), vilket en studie från 2020 styrkte med hjälp av magnetröntgen.

att skapa en twang

Många är råden om hur en bäst framkallar twang; skratta som en häxa, kvacka som en anka, gnäll som bebis, bräk som ett lamm… De flesta fungerar ganska bra. De ger helt enkelt en vassare, mer genomträngande röstkvalitet som – om den utförs rätt – tycks vara skonsam mot stämbanden. Men exakt vad händer? Att saker och ting pressas samman någonstans och skapar den här effekten har vi varit överens om ganska länge. Tänk pertubation, en vattenslang får en starkare stråle som når längre när du pressar ihop den. Så vad är det då som pressas samman? Stämbanden? Nej, du kan twanga med luftig röst. Munhålan? Nej, inte riktigt, även om den har sin uppgift i twang. Struphuvudet, det vill säga larynx?Ja, övre delen av larynx, den så kallade larynxtuben.

larynxtuben

Med larynxtuben menar vi området från stämbanden upp till de ary-epiglottiska vecken. De ary-epiglottiska vecken är de membran (hinnor) som kopplar samman struplocket (epiglottis) och arytenoidbrosken. Membranen löper längs sidorna, medan struplocket och arytenoidbrosken formar främre respektive bakre väggen. Här har vi alltså en lite ”tub”, som leder vidare genom svalget (farynx) mot munhålan. När larynxtuben pressas samman (tänk på vattenslangen igen) och struplocket och arytenoidbrosken kommer närmare varandra blir tuben trängre. Samtidigt höjer vi struphuvudet vilket kortar vårt talrör (avståndet mellan stämbanden och läpparna), vilket i sin tur förstärker högre frekvenser i rösten. Vi skapar en viss förträngning även i munhålan genom tungans förhöjda position.

varför twanga?

Med en komprimerad larynxtub och struphuvudet i högre position är det också lättare att adducera (sammanföra) stämbanden till en tätare klang. Ljudvågorna som då skapas åker vidare genom det sammanpressande svalget och mynnar sedan ut i munhålan, som är avsevärt mycket större. Vad är det vi har skapat då? Jo, en egen liten hemgjord megafon. Allt detta sker alltså när vi twangar. Belöningen? Ungefär 10-15 dB starkare röst. Och en mer ekonomisk röstanvändning. Mer röst för pengarna, helt enkelt. Och det bara genom att skratta som en häxa. En självhävdande häxa.

Referenser

Perta, K., Bae, Y., & Obert, K. (2020). A pilot investigation of twang quality using magnetic resonance imaging. Logopedics, phoniatrics, vocology, 1–9. Advance online publication. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1080/14015439.2020.1757147

Saldías, M., Laukkanen, A. M., Guzmán, M., Miranda, G., Stoney, J., Alku, P., & Sundberg, J. (2020). The Vocal Tract in Loud Twang-Like Singing While Producing High and Low Pitches. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, S0892-1997(20)30057-6. Advance online publication. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2020.02.005

Sundberg, J., & Thalén, M. (2010). What is ”Twang”?. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 24(6), 654–660. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2009.03.003

The Twang of the Yankee. (1899). The Hospital, 26(668), 261.

Vilda-Västern-bild från https://images.app.goo.gl/bJaC7UmLiwebo9fG9