Inlägg 3:2021
Vi måste prata om könsskillnader.
Rösten och könet. Hur hänger det ihop? Påverkas rösten av vilket kön du tillhör? Ja, i allra högsta grad. Genus, begreppet som historikern Yvonne Hirdman introducerade i Sverige på 1980-talet syftar på det sociala och kulturella könandet, och jag återkommer till det i ett kommande inlägg. I denna text fokuserar jag på de anatomiska och fysiologiska skillnaderna som vanligen finns mellan de biologiska könen kvinna och man (vid intersexualitet kan det biologiska könet inte entydigt kategoriseras som man eller kvinna). Naturligtvis identifierar sig inte alla som kvinnor eller män utan som icke-binära och på andra sätt.
STÄMBANDEN
En man är generellt större än en kvinna. Detta gäller även larynx (struphuvudet) och stämbanden. Hos en vuxen man är stämbanden cirka 15-20 mm långa och hos en vuxen kvinna cirka 10-15 mm. Män har också mer massa i sina stämband. Det subglottiska trycket (lufttrycket från lungorna) sätter stämbanden i vibration (det är det som skapar rösten) och då kvinnor har såväl kortare som tunnare stämband vibrerar de snabbare. Jämför med en gitarr, de tunnare strängarna vibrerar snabbare och ger då en högre ton. I typisk (ersättningsord för det lite tristare ordet ”normal”) samtalston vibrerar kvinnors stämband i genomsnitt ca 200 gånger per sekund. Hos en man vibrerar de ca 100 gånger per sekund. Detta brukar mätas i Hertz (Hz), alltså svängningar per sekund. I stämbanden finns hyaluronsyra, ett ämne som bland annat påverkar vävnadens viskositet. Män har generellt en högre koncentration av hyaluronsyra i stämbanden än kvinnor.
RÖSTSTYRKA
Det subglottiska trycket använder vi för att styra röststyrkan. Ett högre tryck gör att stämbanden svänger med större svängningsamplitud (avståndet mellan nolläge och ytterläge ökar) och kolliderar mer distinkt mot varandra, vilket leder till en starkare röst. Det faktum att män har mer stämbandsmassa gör att kollisionstrycket blir större. Det resulterar i att män generellt får en starkare röst än kvinnor. Stämbandens slutningsmönster skiljer sig också mellan kvinnor och män. Ringbrosket, det undre brosket i larynx (struphuvudet) är rundare i formen hos kvinnor än hos män, vars ringbrosk är ovalt. Detta gör att kvinnors stämband ofta inte sluter fullständigt i den bakre delen av glottis (röstspringan).
TALRÖRET
Avståndet från stämbanden till läpparna kallas talröret (eller ansatsröret, resonansröret). Hos kvinnor är talröret cirka 17 cm långt, och hos män cirka 20 cm. Större hålrum (som ett talrör) förstärker lägre frekvenser, medan mindre hålrum förstärker högre frekvenser. Det innebär att röstklangen hos en man uppfattas som mörkare, medan klangen hos en kvinna uppfattas som ljusare.
SÅ VARFÖR MÅSTE VI PRATA OM KÖNSSKILLNADER?
Jo, för att dessa relativt små anatomiska och fysiologiska skillnaderna mellan män och kvinnor får stora konsekvenser.
En kvinnas stämband i en typisk grundton (200 vs 100 Hz) vibrerar alltså dubbelt så många gånger per sekund för att göra samma jobb som hos en man – att skapa rösten. Dubbla jobbet. Och ökat slitage, således? När vi använder rösten i arbetet, kanske i en större grupp eller i ett större rum, är det vanligt att fonationsfrekvensen (antal stämbandskollitioner per sekund) ökar. Hos kvinnor är 250-300 Hz inte ovanligt, och hos män 125-150 Hz. Om du har rösten som arbetsredskap och talar eller sjunger stora delar av arbetstiden kommer du lätt upp i ett mycket stort antal stämbandsvibrationer under en dag. Stämbanden hos en manlig lärare, till exempel, kan kollidera över 1 000 000 gånger per arbetsdag. Då kan du lätt räkna ut att en kvinnlig lärare ligger på ca 2 000 000 stämbandskollisioner dagligen.
SKILLNADER I RÖSTSTYRKA
Som vi har gått igenom har män större och längre stämband som kolliderar mer distinkt än hos kvinnor. Kvinnor har dessutom ofta en glipa i den bakre delen av glottis där stämbanden inte möts utan där luft kan pysa ut. Sammantaget leder detta till att kvinnliga röster är ungefär 4 – 5 dB svagare än manliga. Det innebär att en kvinna kraftfullt behöver öka sitt subglottiska tryck och låta stämbanden kollidera hårdare för att höras lika mycket som en man.
HYALURONSYRA
Hyaluronsyran i våra stämband har flera egenskaper. Den påverkan hur stor stämbandsmassa vi har och är även stötdämpande. Ämnet är olika fördelad hos kvinnor och män, där män har en distribuerad (spridd) förekomst medan kvinnors hyaluronsyra är koncentrerad till de inre delarna av stämbanden. Detta leder till att kvinnors stämband har mindre stötdämpning, i synnerhet kring de yttre lagren där stämbanden kolliderar, och således löper större risk för förslitningsskador.
RÖSTSTÖRNINGAR
Nu när vi vet detta, kan vi då tänka oss att det finns könsskillnader i sannolikheten att drabbas av en röststörning? I en svensk studie från 2018 fick 114 538 vuxna svara på frågor kring generell hälsa. Röstbesvär såsom känsla av trötthet, ansträngning och heshet (förutom förkylningsrelaterade besvär) berördes, och det visade sig att 16,9% av de tillfrågade ansåg sig ha röstbesvär. Kvinnor visade sig uppleva röstbesvär i signifikant högre utsträckning än män (en signifikant skillnad innebär – mycket förenklat – att utefter en ”signifikansnivå” på vanligtvis 0,05 är risken för att skillnaden endast beror på slumpen 5%, alltså relativt liten).
fonasteni
Även typ av röststörning har könsskillnader. Fonasteni, det vill säga rösttrötthet, är den vanligaste röststörningen i Sverige. Vid fonasteni är kardinalsymptomen känsla av trötthet, ansträngdhet och strävhet i halsen. Inte sällan upplevs ökad slemmighet och harklingsbehovet ökar. Många beskriver även känslan av globus, att någonting sitter i halsen. Rösten kan kännas svag och klangfattig. Vid fonasteni finns inga strukturella skador eller förändringar på stämbanden, vilket gör att när stämbanden undersöks ser de fina ut. Diagnos ställs utifrån symptom. I en svensk kartläggning av 1 212 röstpatienter från 1996 hade nästan 400 personer fonasteni, av vilka 72 % var kvinnor.
STÄMBANDSKNOTTROR
Vid stämbandsknottror (även kallat stämbandsknutor) finns just strukturella förändringar. Stämbandens slemhinna har drivits upp efter långvarig kraftig belastning. I mittendelen av stämbanden, där kollisionen är som intensivast, uppstår svullnader som efterhand hårdnar till vävnadsmassa. Dessa förhårdnader, eller knottror, förhindrar sedan stämbanden att sluta fullständigt vilket ofta leder till röstläckage, eller som vi brukar säga; heshet. Många som upplever att rösten känns hes och ineffektiv hamnar i ett kompensatoriskt röstbeteende där en försöker pressa fram rösten, inte sällan med fonasteniska besvär som följd. Av de som drabbats av stämbandknottror i studien från 1996 var hela 97 % kvinnor.
Bild från https://www.newyorkentspecialist.com/voice/what-are-singers-nodules-vocal-nodules/
ANDRA RELATIVT VANLIGA RÖSTSTÖRNINGAR
Stämbandspolyp, en svullnad eller blödning som uppstår efter enstaka ”röstmissbruk” (en hejaramsa på fotbollssmatchen eller ett kraftigt rop vid förkylning), drabbar lika många män som kvinnor. En polyp är vanligen ensidig, till skillnad från stämbandsknottror. Kronisk laryngit är en mycket långvarig inflammation i struphuvudet. Stämbandens slemhinna svullnar och blir stel, vilket gör att rösten låter hes och skrovlig. Kronisk laryngit är vanligast hos män.
könsskillnader
Sammanfattningsvis ser vi att könsskillnader i stämbandens längd, massa, struktur, förmåga till stötdämpning samt arbetsbörda (svängningar per sekund) påverkar våra röster. Skillnaderna kan även påverka huruvida du drabbas av en röststörning, och till och med vilken röststörning det rör sig om. Som logoped möter jag fler kvinnor än män som söker vård för röstbesvär. Många av kvinnorna jag möter, inte sällan lärare, förskolepedagoger, försäljare och instruktörer, är inte medvetna om att deras stämband behöver jobba dubbelt så hårt som en mans stämband för att uppnå samma lön; rösten (här skulle jag kunna raljera om att kvinnor får hälften så mycket betalt för samma jobb även i arbetslivet, men det stämmer ju inte. I själva verket är tjänar kvinnor 89,3% av mäns genomsnittslön [2019], vilket innebär en skillnad på 3,2 miljoner kronor i livsinkomst.). Tur i alla fall att vi lever i en demokrati – där alla röster är lika mycket värda.
Referenser
Arbetsmiljöverket. (2011). Kunskapsöversikt Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Fritzell, B.(1996). Voice disorders and occupations. Logopedics Phoniatrics Vocology, 21(1), 7-12, DOI: 10.3109/14015439609099197
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Rapport, Göteborgs universitet. Rapport / Maktutredningen, 99-0573888-6 ; 23
Lyberg-Åhlander, V., Rydell, R., Fredlund, P., Magnusson, C., & Wilén, S. (2019). Prevalence of Voice Disorders in the General Population, Based on the Stockholm Public Health Cohort. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 33(6), 900–905. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2018.07.007
Ward, P. D., Thibeault, S. L., & Gray, S. D. (2002). Hyaluronic acid: its role in voice. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 16(3), 303–309. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/s0892-1997(02)00101-7
Siffror kring lönegapet från DN, 2021-01-25 https://www.dn.se/ekonomi/miljongap-i-livsinkomst-mellan-kvinnor-och-man/
HANNA NORMAN 