Inlägg 6:2021
Vi måste prata om depression.
Depression. En allvarlig sjukdom som de flesta av oss någon gång, på något sätt, upplevt på nära håll. Prevalensen för depression världen över är nära 20 % – och ökar – vilket betyder att hundratals miljoner människor slåss mot depression varje dag. Depression karaktäriseras av upplevelsen av sorgsenhet, tomhet och irritabilitet i kombination av somatiska och kognitiva förändringar som sammantaget signifikant (ni minns?) påverkar en individs kapacitet att fungera, enligt DSM-5, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, femte upplagan. Tillståndet ses som ett allvarligt folkhälsoproblem eftersom det är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder. En depression påverkar såväl fysisk, psykisk som social förmåga.
dödlig sjukdom
Depression ökar risken att dö i förtid. I en retrospektiv studie från 2017 fann Gilman et al. (förkortning av det latinska et alina som betyder ”med andra [forskare]”) att dödlighetsrisken vid depression i USA förändrats under den tidsperiod de undersökt, mellan åren 1952 och 2011. På 50- och 60-talet löpte deprimerade män i genomsnitt nära tre gånger högre risk att dö än män utan depression, mellan 1968 and 1990 nära två gånger högre risk, och 1,5 gånger högre risk mellan 1991 and 2011. Deprimerade kvinnor var inte lika utsatta fram till 1990 då dödlighetsrisken började öka. Fram till 2011 löpte deprimerade kvinnor i genomsnitt 1,5 gånger högre risk att dö i förtid. Detta betyder alltså att mäns risk att dö på grund av depression hade minskat medan kvinnors risk hade ökat, trots mer effektiva behandlingsmetoder och minskad stigmatisering.
Depression kan öka risken att dö på både kort och lång sikt. Dödlighetsrisken hos deprimerade över relativt kort tid kan tillskrivas självmord och oavsiktliga skador. På lång sikt är det mer sannolikt att kroniska tillstånd med koppling till depression ökar dödlighetsrisken.
diagnosticering
Bedömning och diagnosticering av depression har traditionellt baserats på subjektiva utvärderingar såsom patientens egna beskrivningar av symptom och självskattningar, i kombination med professionell bedömning. Emellertid har teknologins utveckling gjort att intresset för mer objektiva bedömningsmetoder ökat. I studier har maskininlärning (ett område inom artificiell intelligens där datorer ”tränas” att upptäcka och lära sig regler för att lösa en uppgift) använts för att detektera depression genom ansiktsuttryck eller tal. Exempelvis tycks deprimerade individer ha ett långsammare, mer monotont tal med många pauser.
Så varför måste vi prata om depression?
Jo, för att rösten förefaller kunna spela en roll när det kommer till diagnosticering. En brasiliansk studie från 2021 visar att röstkvaliten skulle kunna predicera depression hos talaren. Tidigare forskning har indikerat att ditt emotionella tillstånd avspeglas i din röst, exempelvis att rösten perceptuellt kan låta dovare vid djup nedstämdhet.
Ny brasiliansk studie
Silva et al. lät analysera rösterna hos 144 personer mellan 18-60 år, 54 med diagnosticerad depression och 90 utan depression (kontrollgrupp). I Case Group, CAG, var 44 kvinnor och 10 män, och i Control Group, COG, var 50 kvinnor och 40 män. Samtliga deltagare intervjuades med hjälp av flera skattningsformulär. Detta för att säkerställa depression hos försöksgruppen och motsatsen hos kontrollgruppen, samt för att verifiera att ingen av deltagarna hade någon form av röststörning. Ingen av deltagarna hade heller någon form av luftvägsinfektion eller neurologisk, hormonell, kognitiv eller genetisk sjukdom. Skattningsfrågorna ställdes verbalt av en av forskarna och deltagarna svarade verbalt. Detta talmaterial spelades då in. Samtliga deltagare fick också hålla ut ett långt /e/ (motsvarar snarare /ä/ i svenskan) i ett för dem typiskt röstläge och intensitet.
Akustiska parametrar
De utfallsmått som främst fokuserades på var jitter, shimmer och cepstral peak prominence-smoothed, CPPS. Vad är nu detta? Jitter är den parameter som representerar variationer i stämbandens frekvens (antalet svängningar per sekund) från cykel till cykel. Förenklat oregelbundenheter i pitch. Jitter kommer sig främst av brist på kontroll över stämbandsvibrationerna. Shimmer representerar i sin tur variationer i ljudvågens amplitud (avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse). Förenklat oregelbundenheter i röststyrka. Shimmer påverkas av förändringar i det glottala motståndet och eventuella skador i stämbandens massa. Jitter och shimmer brukar inte användas som mått på röstkvalitet kliniskt i Sverige.
Cepstral peak prominence, CPP, och Cepstral peak prominence-smoothed, CPPS, betraktas som de mest lovande och robusta akustiska måtten för att bedöma dysfoni. CPP mäter amplituden av en cepstral (ordlek med spectral) topp från ett rahmonic cepstrum (ordlek med harmonic spectrum) precis under toppen. Detta cepstrum är inverterat och skulle kunna förklaras som ”ett spektrum av ett spektrum”. CPPS slätar ut cepstrat innan toppens utskjutande del beräknas. Både CPP och CPPS anses vara goda mätmetoder på grund av de inte är beroende av att exakt grundton eller sound pressure level, SPL, beräknats. En kan mycket förenklat säga att CPP och CPPS är bra på att mäta den samlade nivån av ”oljud” i rösten.
resultat
Forskarna fann att CAG hade signifikant högre värden av jitter och shimmer än COG. Det fanns även en signifikant association mellan egenskattning av depression och jitter, shimmer och CPPS. Utöver det såg forskarna en koppling mellan CPPS och typ av antidepressiva medel talaren använde. De akustiska parametrarna kunde alltså predicera vilka deltagare som led av depression. Jitter och CPPS speglar glottala avvikelser vid fonation. Silva et al. menar att då depression orsakar neurofysiologiska förändringar kan dessa även påverka dynamiken i larynx, vilket skulle kunna leda till minskad kontroll över stämbanden.
rösten själens spegel?
Forskning visar alltså att akustisk röstanalys kan vara en sensitiv och effektiv metod för att predicera depression. Akustisk röstanalys skulle således kunna användas som ett komplement till traditionell bedömning. Metoden skulle även kunna användas för att kontrollera effekten av behandling. Att mäta parametrar i rösten ger en objektiv granskning och är icke-invasivt, praktiskt och går snabbt att genomföra.
Rösten är själens spegel, brukar sägas. Just i detta fall skulle det kunna vara till nytta för många.
Referenser
Gilman, S. E., Sucha, E., Kingsbury, M., Horton, N. J., Murphy, J. M., & Colman, I. (2017). Depression and mortality in a longitudinal study: 1952-2011. CMAJ : Canadian Medical Association journal = journal de l’Association medicale canadienne, 189(42), E1304–E1310. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1503/cmaj.170125
Murton, O., Hillman, R., & Mehta, D. (2020). Cepstral Peak Prominence Values for Clinical Voice Evaluation. American journal of speech-language pathology, 29(3), 1596–1607. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1044/2020_AJSLP-20-00001
Sampaio, M. C., Bohlender, J. E., & Brockmann-Bauser, M. (2021). Fundamental Frequency and Intensity Effects on Cepstral Measures in Vowels from Connected Speech of Speakers with Voice Disorders. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 35(3), 422–431. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2019.11.014
Silva, W. J., Lopes, L., Galdino, M., & Almeida, A. A. (2021). Voice Acoustic Parameters as Predictors of Depression. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, S0892-1997(21)00205-8. Advance online publication. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2021.06.018
Teixeira, J.P., Oliveíra, C., & Lopes, C. (2013). Vocal Acoustic Analysis – Jitter, Shimmer and HNR Parameters. Procedia Technology, 9, 1112-1122.
HANNA NORMAN 