Inlägg 1:2022
Vi måste prata om målbrottet.
Vår röst förändras under hela livet. Ett spädbarns stämband är endast 6 – 8 mm långa och innehåller en hög andel stötdämpande hyaluronsyra. Det är ett genidrag av moder natur eftersom spädbarn kan skrika 6 -7 timmar per dag med en fonationsfrekvens på 400 – 600 per sekund. Barn i förskoleåldern har mindre fibrösa och elastiska stämband, samt ett annat förhållande mellan brosk/membran än vuxna. Upp till ca sju års ålder har vi endast ett lager lamina propria, lagret av bindväv lokaliserat i stämbandens slemhinna. Inte förrän vid ca 12 års ålder är alla tre lagren på plats och därigenom det ligament som utgörs av lager två och tre.
puberteten
Någon gång mellan 8 och 15 års ålder inträder vi i puberteten som brukar pågå i två till fem år. Denna fysiska och psykiska förändring är hormonstyrd och tre av de mest betydande hormonerna är östrogen, testosteron och progesteron. Hela kroppen genomgår en tillväxtperiod och inte minst larynx. Stämbanden växer till ca 1 cm (+3-4 mm) hos flickor och till ca 1,6 cm hos pojkar (+ 10 mm). Stämbandsmassan blir också större, i synnerhet hos män. Grundtonen sjunker 3-4 semitoner (halvtoner) hos flickor och 12 semitoner (en oktav) hos pojkar. Dessutom ökar medellängden på ansatsröret. Kvinnor har ett talrör på ca 17 cm och män ca 20 cm.
målbrottet
Vid denna kraftiga tillväxt av larynx och laryngeala muskler påverkas röstfunktionen. De föränderliga dimensionerna och proportionerna i larynx nödvändiggör ett konstant befästande av förmågan att kontrollera de muskler som behövs vid tal och sång. Även om stämbanden forsätter att adducera normalt är muskler runt larynx försvagade av den laryngela tillväxten. Detta kan i sin tur påverka stämbandsslutningen och kan orsaka en bakre glipa, inte minst hos kvinnor vars cricoidbrosk (ringbrosk) nu antar en rundare form. Sämre bakre slutning leder till större besvär med registerskarvar (passagio) samt en hes, skrovlig eller luftig röstkvalitet. Även thyroidbrosket (sköldbrosket) antar en rundare form hos kvinnor medan broskets vinkel minskar hos män, vilket gör adamsäpplet med framträdande.
målbrottets stadier
Målbrottet kan delas upp i tre eller fyra stadier, då stadie nummer två hos flickor kan delas in i två delar.
1. Pre-mutation period. Nu börjar rösten att förändras hos barnet. Röstkvalitén blir mer klangfattig och kan låta läckig och hes.
2. Proper mutational period. Nu debuterar hastiga förändringar i pitch och registerbrott. Intonationen blir instabil. Hos flickor kan detta stadie delas upp i pre- och postmenarchial fas, det vill säga före och efter debut av menstruation. Hormonella förändringar under detta stadie kan påverka röstkvalitén ytterligare.
3. Post-mutational period. Nu sker en gradvis mognad av röstkvaliten och rösten når en typiskt vuxen ”timbre” (resonans) och omfång.
Målbrottets stadier har varierande debut och kan ta olika lång tid för olika individer.
Hz och semitoner på y-axeln. Den streckade linjen visar något lägre MF0 för de
flickor som börjat menstruera (2) jämfört med dem som ännu inte gjort det (1).
Bild från: Hartelius L., Nettelbladt U.&Hammarberg B. (Red.) (2007). Logopedi (s. 88). Studentlitteratur. ISBN: 9789144038865.
effekt på rösten
Vad leder då dessa massiva fysiska förändringar till? Stämbandsslutning blir sämre av flera skäl, det vet vi redan. Detta leder naturligtvis till röstläckage och ofta svagare röst. Det kan även leda till ett förändrat andningsmönster i sång. Omfånget förändras (på gott och ont). I vissa stadier av målbrottet kan en uppleva ett begränsat omfång. Det nya, och föränderliga, sättet att förhålla sig till egen muskelaktivitet kan leda till instabilitet, tråkiga överraskningar och mindre kontroll. I studier har unga sångare beskrivit att de får svårare att orientera sig i sina register och att kan kännas ”tyngre” att sjunga. De stora förändringarna kan leda till att en inte riktigt känner igen sin röst. Det kan kännas positivt och spännande, men inte sällan också bekymmersamt och den egna identiteten kan få sig en törn. Huruvida en ska sjunga under målbrottet är omdiskuterat eftersom stämbanden kan vara sårbara. Trots det är den allmänna uppfattningen att om du sjunger med hänsyn till röstomfång och begränsningar kan det snarast utveckla rösten.
målbrottsstörning
Om målbrottet blir ofullständigt, det vill säga mycket långdraget utan att fullbordas, eller helt uteblir kan det röra sig om en målbrottsstörning. Det är en ovanlig röststörning som kan ha varierande etiologi. Ett barn kan få en målbrottsstörning med endokrin genes, det vill säga att de hormonella nivåerna är störda. Det vanligaste tillståndet här är hypogonadism, en utebliven mognad av könskörtlarna som då sänder ut för lite könshormoner. Om det inte finns bakomliggande hormonell påverkan är målbrottsstörningen rent funktionell. Det kan finnas en emotionell påverkan, exempelvis om ett barn är det första i klassen som kommer i målbrottet och omedvetet kämpar för att hålla kvar sin röst. I vissa fall kan komplexa psykologiska faktorer leda till en målbrottsstörning, exempelvis en konflikt med en förälder som inte accepterar att barnet håller på att bli vuxen. Röstliga symptom på målbrottsstörning är hos pojkar ljust röstläge, instabilitet, registerbrott, svag och uttröttbar röst, läckage, skrap och heshet. Plötsliga registerbrott nedåt kan ske vid skratt och harkling och det kan vara svårt att sjunga. Hos flickor är symptomen svag och instabil röst. Som ni ser är symptomen vid målbrottsstörning förvillande lika en typisk röst under målbrottet, vilket gör en klinisk bedömning viktig. Vid misstanke om hormonell störning remitteras barnet till pediatriska specialister. En funktionell målbrottsstörning behandlas av logoped.
så varför måste vi prata om målbrottet?
Jo, för trots att både flickor och pojkar genomgår såväl pubertet som laryngeal tillväxt så är flickors målbrott relativt osynligt i forskningen. Även om målbrottet som fenomen sannolikt existerat i ungefär 100 000 år hos såväl flickor och pojkar har flickor helt enkelt inte inkluderats i relevanta studier. Resultatet av bristande fokus på flickors målbrott är att den lilla mängd forskning som finns är daterad. Det leder i sin tur till att det är lättare se och tillmötesgå behov hos pojkar i målbrottet, medan flickor lämnas till att på egen hand navigera runt målbrottets utmaningar. Dr. Lynne Gackle har forskat på flickors målbrott och skrivit flera böcker i ämnet. Gackle problematiserar osynliggörandet av flickors röster i publikationer och undervisning beträffande sång och musik och har diskuterat såväl fysiska förändringar under flickors målbrott som hur dessa påverkar psykologiskt och emotionellt. Exempelvis uppmärksammar hon hur osäkerhet i pitch, skarvar, begränsat omfång, ”voice cracks” och heshet kan leda till generellt obehag vid sång. Gackle lyfter även att flickors målbrottsröster har en benägenhet att låta tunna och viss mån gälla. Tunnare eller mer fyllig röstkvalitet (”thin female voice quality versus a thicker quality”), menar Gackle, kan leda till en alltför tidig labeling (etiketterande) av sjungande tonårsflickor som sopraner eller altar.
målbrottet i kulturen
Varför uppmärksammas då flickors målbrott i mindre utsträckning? En bidragande faktor kan naturligtvis vara att flickors målbrott perceptuellt är mindre påfallande än pojkars. Men kan våra förväntningar leda till selektiva intryck? Hör vi tydligare det vi letar efter, så att säga? Och skulle detta kunna bero på att pojkars målbrott ofta – inte sällan stereotypiskt – påtagligt mycket oftare gestaltas i kultur och media? Kort sagt genus i kulturen.
En annan teori, baserad på traditionella genusmönster, är att flickor under målbrottet – och överlag – skulle vara ”tystare” är pojkar, vilket skulle kunna leda till att förändringar och instabilitet i rösten inte blir lika uppenbar. Så, finns en risk för samverkan mellan dessa tendenser? Om en inte passar in i (eller ens känner till) mallen ”flicka i målbrottet” lika bra som i den etablerade mallen ”pojke i målbrottet”, kan det då hända att en undviker att använda rösten i samma utsträckning i tal och sång? Det skulle i så fall betyda att genuskonstruktioner i kulturen genererar genuskonstruktioner i självbilden.
Behov av information
Sammanfattningsvis är information kring målbrottet och dess effekter mycket viktigt – inte minst för flickor, vars röstförändring kraftigt underrepresenterats i såväl forskning som kultur. Vi som möter barn och undgomar på väg in i, under, och på väg ut ur målbrottet kan göra en hel del för att stötta. Genom att ge information och förmedla en positiv känsla kring röstomställningen kan vi hjälpa individen till ett gynnsamt förhållningssätt. En förälder eller annan vuxen kan erbjuda möjlighet att bolla kring sitt eget målbrott, en sångpedagog kan anpassa repertoar eller omfång och föreslå lekfulla övningar kring register och övergångar och en logoped kan ge stöd vid behov. Till såväl flickor som pojkar.
Referenser
Hartelius L., Nettelbladt U.&Hammarberg B. (Red.) (2007).Logopedi. Studentlitteratur.Kap 4, 9‐13, 35. ISBN: 9789144038865.
Sweet, B. (2015). The Adolescent Female Changing Voice: A Phenomenological Investigation. Journal of Research in Music Education, 63(1), 70–88. https://doi.org/10.1177/0022429415570755
Zamponi, V., Mazzilli, R., Mazzilli, F., & Fantini, M. (2021). Effect of sex hormones on human voice physiology: from childhood to senescence. Hormones (Athens, Greece), 20(4), 691–696. https://doi.org/10.1007/s42000-021-00298-y
HANNA NORMAN 