Inlägg 3:2022
Vi måste prata med Karin Westerberg.
Senaste inlägget berörde reflux. Pianisten och sångerskan Karin Westerberg är en av många sångare som i perioder lidit av reflux. Karin har arbetat i decennier som artist och har musicerat i otaliga konstellationer, inte minst i SVT:s Så ska det låta och Stjärnor hos Babben. Hon är utbildad på Stockholms Musikpedagogiska Institut och är även sångpedagog.
– Redan 2008 sökte jag hjälp för röstbesvär. En foniater konstaterade svullna stämband och ett brustet blodkärl. I samma veva kollade jag upp blodvärden och sköldkörtel för att utesluta annat, beskriver Karin.
Karin fick diagnosen reflux. Symptomen var sura uppstötningar, heshet, slemmiga stämband och harklingar. Foniatern i fråga ordinerade omedelbart ett protonpumpshämmande, receptfritt läkemedel, vilket Karin tog under en tid.
– Det hjälpte verkligen. Svullnaden lade sig och hesheten minskade.

vad är reflux?
Ungefär en femtedel av alla svenska har då och då besvär med halsbränna, en svidande känsla bakom bröstbenet som orsakas av reflux till matstrupen. Ofta känns reflux som sura uppstötningar i svalget och ibland som en klumpkänsla vid sväljning. Den som lider av reflux brukar ofta känna obehag och behöva harkla sig eller hosta i stor utsträckning. Gastroesofageal reflux, GERD, innebär uppstötningar från maginnehåll (gastro-) som tar sig till matstrupen (esofagus). Extraesofageal reflux tar sig även till områden utanför matstrupen. Uppstötningarna är magsaft som innehåller saltsyra, ett kraftigt frätande ämne. Saltsyrans syfte är att bryta ner maten i magsäcken och förstöra eventuella skadliga bakterier. Vid reflux kan dock saltsyran och enzymer i magsaften orsaka inflammation i matstrupe, farynx (svalg) och larynx (struphuvud).
reflux och heshet
Reflux kan leda till heshet. Refluxinducerad inflammation i larynx – och därmed stämbanden – manifesterar som svullnader och rodnad. Svullnader i stämbanden leder till sämre stämbandssvängningar och därmed hesare röst. Flera studier indikerar att andra refluxrelaterade fenomen kan påverka stämbanden och leda till heshet. Exempel på dessa är uttorkning av slemhinnan, bortfall av slemhinnans celler, microtrauman (små sårbildningar), uttorkning av Reinkes space (det ytliga lagret av lamina propria) samt förtjockning av epitelet (cellagret).
Orsaker till reflux
Om klaffmekanismen mellan övre magmunnen och matstrupen är nedsatt är risken för reflux mycket stor. Även hiatusbråck, när en del av magsäcken glider upp genom diafragman upp i bröstkorgen, är en risk för reflux eftersom klaffmekanismen då sätts ur spel. Stress, kosthållning, tobak, alkohol och astma kan utlösa eller förvärra reflux. Astma kan tvärtom även utlösas eller förvärras av reflux.

Reflux och stress
Karin har under hela karriären kopplat samman sin reflux med stress.
– I perioder av hög arbetsbelastning, det vill säga 4-5 timmar långa gig och sena kvällar, har sura uppstötningar ökat. Samtidigt har jag då ätit sent, vilket kanske också kan påverka. Jag har även känt av spänningar i min diafragma i stressiga perioder. Då har jag också fått rytmstörningar i hjärtfrekvensen, vilket jag definitivt kopplar till stress. Med spänningar i diafragma, just där övre magmunnen är lokaliserad, vem vet vad som kan hända?
Reflux kan leda till stress – men stress tycks också kunna leda till reflux. En stor, kontrollerad studie från 2013 visar just på att esofageal reflux kunde associeras till psykosocial stress. Graden av reflux korrelerade med graden av stress.
andra orsaker
– Jag har verkligen försökt gå till botten med vad som orsakar min reflux, fortsätter Karin.
– Är det enbart stress, har jag tunna och känsliga slemhinnor eller är orsaken ett hiatusbråck precis som båda mina föräldrar haft?
Karin lät undersöka sig men man konstaterade att hon inte led av hiatusbråck. Hon har hellre inte astma eller allergi.
– Min arbetsmiljö är inte alltid den bästa. Det kan vara extremt torr luft som på en båt, eller en tv-studio med mycket rök. Och cigarettrök ska vi inte prata om, jag blir hes direkt om någon röker nära mig.
För 5-6 år sedan blev Karin kraftigt försämrad igen. Då tycktes refluxen triggas av måltider och stämbanden belastades av segt slem.
– Min röst blev alldeles grötig efter att jag ätit. Jag hade svårt att sjunga.
På grund av detta äter Karin alltid två timmar före en spelning.
– Det som varit mest besvärligt för mig beträffande reflux har varit just slemmiga stämband. Jag har harklat mig i hela mitt liv. Det tycks vara en arvssynd eftersom både mina föräldrar och mina syskon ständigt harklar sig. Jag hör mig själv harkla mig i tv-program, vilket faktiskt stör mig.
insatser
Efter att diagnosen reflux ställdes 2008 blev Karin remitterad till logoped.
– Hos logopeden arbetade vi med stödövningar, med att sänka röstläget vid tal och med att minska knarr, beskriver Karin.
Dessa insatser riktades inte mot refluxen i sig utan mot sekundära röstsymptom. Påtagligt är att många symptom vid reflux; harklingar, slemmighet, torr känsla i halsen, globus (klumpkänsla i halsen) och känsla av ansträngdhet och trötthet också liknar symptomen vid fonasteni, rösttrötthet.
– Det är intressant att höra att mina symptom liknar de som uppkommer rösttrötthet. I synnerhet eftersom jag i samma perioder arbetat väldigt mycket, beskriver Karin.
– Jag tänker till exempel på när jag arbetade på en skola eller då jag arbetat sju dagar i veckan och var hes varje morgon och hade en klumpkänsla i halsen. Å andra sidan har jag haft samma symptom och besvär i lugnare perioder.
läkemedel
Ofta ordineras individer med reflux protonpumpshämmande läkemedel (PPI). Förenklat kan en säga att saltsyra bildas i magens slemhinna med hjälp av så kallade protonpumpar i slemhinnans saltsyreproducerande celler. Läkemedel mot reflux hämmar dessa pumpar och då bildas mindre mängd saltsyra i magsäcken.
– Jag kan ifrågasätta att läkare slentrianmässigt ordinerar PPI, påpekar Karin.
– Visst, det är en snabb lösning som funkar, men kanske behövs även andra insatser eller förändringar i livet.
En studie från 2020 kopplar PPI till ökad risk för demens. Forskarlaget visade att protonpumpshämmare påverkar syntesen av signalsubstansen acetylkolin, vilken har stor betydelse vid exempelvis Alzheimers sjukdom. En av författarna, Taher Darreh-Shori, docent och forskare vid Karolinska Institutet menar att sambandet behöver beforskas ytterligare, men manar till försiktighet vid långvarig behandling med protonpumpshämmare för äldre personer och de som redan har en demensdiagnos eller sjukdomen ALS. Darreh-Shori betonar att korrekt användning av läkemedlet är säkert även hos äldre så länge de används under kort tid och när de verkligen behövs.
Karin har även prövat ett läkemedel utan PPI, innehållande hyaluronsyra som skall skydda slemhinnan mot refluxen. Detta läkemedel är alltså snarare utformat för att lindra symptomen är själva grundorsaken.
– Det fungerade för mig. Om jag tog den på kvällen hade jag inga besvär dagen efter. Den rossliga morgonrösten var försvunnen.

medicinskt intresse
Karin har tagit sin reflux på allvar. Hon har sökt vård, prövat olika typer av läkemedel, funderat över diverse orsaker och gjort flera anpassningar för att minska symptomen. I dagsläget är refluxen kontrollerbar. Karin beskriver att hon alltid varit nyfiken på kroppens funktioner.
– Jag googlar och försöker lära mig om olika tillstånd och symptom. Jag tycker att det är bra att vara påläst så att man kan ställa rätt sorts frågor när man väl träffar en läkare. Sen är det ju inte alltid bra att läsa på på egen hand då risken finns att man drar egna slutsatser utan att ha rätt förkunskaper. Men jag har alltid varit väldigt intresserad av människokroppen.
Karin avslutar;
– Om jag inte varit artist hade jag antagligen blivit läkare!
Referenser
Kumar, R., Kumar, A., Nordberg, A., Långström, B., & Darreh-Shori, T. (2020). Proton pump inhibitors act with unprecedented potencies as inhibitors of the acetylcholine biosynthesizing enzyme-A plausible missing link for their association with incidence of dementia. Alzheimer’s & dementia : the journal of the Alzheimer’s Association, 16(7), 1031–1042. https://doi.org/10.1002/alz.12113
Lechien, J. R., Saussez, S., Harmegnies, B., Finck, C., & Burns, J. A. (2017). Laryngopharyngeal Reflux and Voice Disorders: A Multifactorial Model of Etiology and Pathophysiology. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 31(6), 733–752.
Lindestad, P-Å. (2007). Inflammatoriska och icke-inflammatoriska organiska röststörningar. Hartelius L., Nettelbladt U.&Hammarberg B. (Red.) Logopedi (s. 299-314). Studentlitteratur. ISBN: 9789144038865.
Song, E. M., Jung, H. K., & Jung, J. M. (2013). The association between reflux esophagitis and psychosocial stress. Digestive diseases and sciences, 58(2), 471–477. https://doi.org/10.1007/s10620-012-2377-z
1177.se

