Inlägg 5:2023

Vi måste prata om rör, pipor, straws & kazoos.

Har du ett fonationsrör? Eller en röst-pipa? Eller ett singing straw? Eller en finger-kazoo? Är det tillverkat av plast eller glas eller latex eller silikon eller metall? Eller kör du old school med ett helt vanligt sugrör? Eller old-old school med oscillerande SOVT (Semi-Occluded Vocal Tract) genom lip trills eller handen för munnen? Jobbar du med RTPW (Resonance Tube Phonation with the free end in Water) eller med den fria änden i luft? Fonerar du med lågt subglottalt tryck eller med hårt? Fonerar du mjukt i max en minut eller sjunger du hela din repertoar fullt ut rakt in i röret? Summa summarum – rörfonation är rörigt. I det här inlägget ska jag försöka reda ut delar av röran.

vad är det som händer?!

SOVT-övningar, det vill säga röstövningar med ett semi-ockluderat (halvstängt) talrör, har i många studier visat sig ha positiva effekter. Ofta har vi ett redskap i munnen, såsom ett rör, en pipa, en kazoo eller ett ”straw”. Förenklat kan en säga att genom att förlänga talröret (med röret, pipan, kazoon etc.) samtidigt som vi smalnar av det (röret, pipan, kazoon etc. har en mindre diameter är vårt talrör) förstärker vi dess tröghet (inertence). I och med att vi sluter munnen om prylen smalnar vi även av vår larynxtub (hörde jag ”twang”? Läs mer om twang här) vilket ytterligare ökar trögheten och påverkar formanterna (mycket förenklat; de frekvenser i rösten som trivs och svänger tillsammans). Dessa tre parametrar leder till att stämbandsvibrationerna förstärks vilket stärker ”vokal-ekonomin” (the vocal economy). Du får alltså mer röst för pengarna. Vidare sänks fonationströskeltrycket, det lägsta subglottiska tryck som krävs för att stämbanden ska fonera. Du behöver alltså arbeta mindre för att skapa din röst.

Maximum Flow Declination Rate

Talrörets tröghet ökar även vårt MFDR, Maximum Flow Declination Rate. Vad är det nu då? Ungefär såhär; våra stämband vibrerar på grund av det subglottiska trycket från lungorna. De öppnas och stängs hundratals gånger per sekund vid fonation. Luft strömmar alltså ut mellan stämbanden i varje cykel, hundratals gånger per sekund när vi pratar eller sjunger. Maximum Flow Declination Rate innebär den snabbast möjliga sänkningen av trycket i luftflödet i varje cykel. Med andra ord – vi vill gå från högt luftflöde mellan stämbanden till noll luftflöde mellan stämbanden så fort vi kan. Om och när vi lyckas med det förstärks energin i ljudet vilket ger mer kraft i rösten. Trögheten i talröret hjälper också till i denna process, i synnerhet kring övertonernas intensiteten.

Rektangulärt glottis

Dessutom påverkar det höjda orala trycket vid ett halvstängt talrör ovansidan av stämbanden. Det orala trycket håller stämbanden separerade och ger stämbanden en rektangulär form. Fyrkantiga stämband, där de mediala ytorna är parallella med varandra, har lågt fonationströskeltryck vilket kräver mindre adduktion av stämbanden. Detta kan i sin tur leda till en mindre pressad och hyperfunktionell röst.

så varför måste vi prata om rör, pipor, straws & kazoos?

Jo, för att det verkar råda en viss förvirring kring vilken typ av rör/pipa/straw en ska ha när och hur en ska använda den. Dessutom har redskap för SOVT-övningar (SOVTE, Semi-Occluded Vocal Tract Excercises) vuxit till en form av industri där tillverkare lovar tusenfalt och kan ta dryga tusenlappen för just deras produkt. Kvaliteten på forskningsunderlaget och evidensen för de olika redskapen kan också variera. Majoriteten av forskningen på SOVTE är gjord med klassiska fonationsrör i glas eller silikon. Den kan alltså vara viktigt att veta specifikt vad en behöver och framför allt varför. Just syftet med redskapet verkar ha glömts bort i jakten på den perfekta SOVT-övningen och den perfekta rösten. Här följer ett urval av SOVTE-redskap, syftet med dem och en kortfattad översikt av vad forskningen säger.

fonationsrör i glas

Initialt framtaget som ett logopediskt hjälpmedel för nasala barn. Därefter mycket vanligt förekommande för behandling av röststörningar såsom dysfoni på grund av stämbandsskador och/eller fonasteni samt vid stämbandspares och globus. Jag har skrivit en hel del om fonationsrör i glas här. Du kan fonera i vatten och i luft. Du fonerar ofta och under en kort stund. Bekvämt röstläge och/eller glissando, ofta på ett /u/ (på svenska ungefär som ett /o/ i ordet ”rott”). Vid RTPW (Resonance Tube Phonation with the free end in Water) händer en massa saker. Larynx sänks. När larynx sänks tenderar de laryngeala musklerna och stämbanden spänna av i större utsträckning. Detta är att eftersträva om vi besväras av ett uppressat larynx med hyperfunktionell, pressad röst. Velum, alltså mjuka gommen, sluter tätare upp emot näshålan. Det orala trycket blir mer framstående, det vill säga att luften strömmar endast ut ur munnen (här kommer metodens ursprungliga syfte in, de nasala barnen). Individer som deltagit i studier kring rörfonation har uppgett att vattnets mottryck ger en behaglig ”massage” av stämbanden. Kollisionströskeltrycket, det vill säga det lägsta subglottiska tryck som krävs för att stämbanden ska mötas, (eller ”kollidera”, if you will), höjs. En möjlig förklaring är att massageeffekten vid rörfonation leder till ökad blodgenomströmning (vilket ju all massage gör) i stämbanden , vilket i sin tur leder till ökad stämbandsmassa och styvare stämband. Vid RTPW får du direkt visuell feedback på ditt röstflöde. Alltså, om du har ett för lågt subglottalt tryck blir bubblorna inte jämna och energiska. Om du har ett för högt subglottalt tryck kommer bubblorna istället skvätta vattnet över kanterna. Om du har en stor hyperfunktion, alltså pressad adduktion (stämbandsslutning) kommer bubblorna tappa i flöde eftersom du får ut mindre luft genom stämbanden. Kort sagt ger RTPW dig en kvitto på vad du behöver förändra i din röstproduktion. 
Låter det bättre efteråt? I perceptuella bedömningar, det vill säga att experter lyssnat på röster före och efter rörfonation, har man funnit bättre röstkvalitet (tyvärr inte specificerat i olika röstparametrar) efter att individen rörfonerat, samt större stabilitet i rösten.
Rören är förhållandevis billiga och brukar kosta under hundralappen hos logoped. Ofta något dyrare hos distributörer på nätet.

Vad säger forskningen? Ett stort antal studier på RTPW bekräftar de positiva effekterna ovan. De flesta studier är experimentella (empirisk studie där forskaren har kontroll över de bakomliggande faktorer som kan påverka det som skall mätas). Några av studierna har varit kontrollerade (med en kontrollgrupp som ej får behandling) och randomiserade (deltagarna väljs slumpmässigt till den grupp som får den behandling som ska studeras eller till kontrollgrupp). Ofta har man forskat på rör med 8-9 mm i diameter och med viss variation i längd. Det har visat sig att diametern är viktigare än längden. Djupet påverkar också. Vid pressad röst och dysfoni ska rörets djup vara 1-2 cm och vid stämbandspares ca 5 cm. RTPW är en icke-invasiv, effektiv och billig metod vid behandling av röststörning. Forskning har också visat att mjuk RTPW läker skadade stämband mer effektivt än röstvila. De positiva effekterna vid RTPW har också upptäckts av röstfriska individer med röstkrävande yrken, exempelvis sångare.

fonationsrör i silikon

Det finns ett antal silikonrör på marknaden. De kostar ungefär lika mycket som ett glasrör och är mer tåliga. En använder dem på samma sätt som ett glasrör och en kan fonera i vatten eller i luft. Bekvämt röstläge och/eller glissando, ofta på ett /u/. Silikonrör kommer ofta i något större dimensioner, runt 10 mm i diameter och drygt 30 cm i längd. Längden går enkelt att anpassa. Du får tag på dem genom tillverkare eller genom distributörer på nätet.

Vad säger forskningen? Ett antal studier har gjorts på silikonrör. De är generellt experimentella och sällan kontrollerade och/eller randomiserade. Studierna visar ungefär samma effekt och resultat som studier på glasrör beträffande mottryck från vatten samt luftflöde. De flesta studierna har gjorts på röstfriska, ofta sångare. En studie mäter även jitter och shimmer i rösten. Jitter är den parameter som representerar variationer i stämbandens frekvens (antalet svängningar per sekund) från cykel till cykel. Förenklat oregelbundenheter i pitch. Jitter kommer sig främst av brist på kontroll över stämbandsvibrationerna. Shimmer representerar i sin tur variationer i ljudvågens amplitud (avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse). Förenklat oregelbundenheter i röststyrka. Shimmer påverkas av förändringar i det glottala motståndet och eventuella skador i stämbandens massa. Jitter och shimmer brukar inte användas som mått på röstkvalitet kliniskt i Sverige. Studien fann en minskning av såväl jitter som shimmer. Sångarna i just denna studie uppgav även att de upplevde ”less vocal effort”, alltså att de behövde anstränga sig mindre vid fonation.

röstpipor

Även här finns ett antal på marknaden. Materialet är vanligen någon form av plast. Piporna är generellt kortare än fonationsrör och kan ha välvda former. En fonerar i luften. Röstpipor är designade för röstfriska, ofta sångare, och syftet är uppvärmning, uppsjungning och nedsjungning. Tanken är att stämbanden skall få den rektangulära formen och hållas separerade för att minska risken för kollisionsskador. Även här skall fonationströskeltrycket sänkas. Du fonerar med högt subglottiskt tryck i en röstpipa, högre än vid RTPW. Längre fonationstid, ca 5-6 minuter. Här sjunger du in i pipan. Vid vissa övningar glissando. De är relativt dyra, runt tusenlappen och distribueras av olika skapare på nätet.

Vad säger forskningen?
Här hittar jag inga experimentella, randomiserade och/eller kontrollerade publicerade studier ännu. Det ser jag fram emot, eftersom piporna är populära och många sångare vittnar om effekt.

fingerkazoos

Det finns tusentals varianter av kazoos (kazooer?). Materialet är oftast plast eller metall. De är formade som…en kazoo. Här avviker de något från de övriga redskapet på grund av mittendelens gängade lock som håller ett membran.

Vad säger forskningen?
Det finns ett antal publicerade studier kring fingerkazoos effekter på rösten. Forskning är gjord både på röststörda och röstfriska. Studierna är ofta experimentella och kvalitativa, men ett par kontrollerade och/eller randomiserade har jag hittat. Resultaten i skiljer sig ganska rejält mellan studierna. I någon studie fann man ingen effekt alls på de röstparametrar som mättes, vare sig vid kortvarig eller långvarig användning. I andra studier hypotiserar man kring att fingerkazoo kan reducera press och hyperfunktion i rösten. En studie visar på ökat röstomfång och en ökning i maximal fonationstid hos Parkinsonpatienter.

mindre rörigt?

Ja, detta var en lite genomgång av några av de olika redskapen för SOVTE. Jag hoppas att jag rätat ut några av frågetecknen. Sammanfattningsvis bör man skilja på tre saker.
1. Målgrupp. Röstfrisk eller röststörd?
2. Syfte. Uppsjungning & träning eller läkning & behandling av oönskat röstbeteende?
3. Metod. Högt subglottiskt tryck för att uppnå stor muskelaktivitet eller normalt/lägre subglottiskt tryck för att skapa god blodcirkulation med avspänt larynx. Vatten eller luft? Lång fonationstid eller kort?
Som alltid – mer ju information du har desto lättare att uppnå önskad effekt och att plocka russinen ut kakan. Eller röret. Eller pipan. Eller kazoon.

---

Referenser

---

---