Inlägg 1:2024

Vi måste prata om kortison.

Är rösten ditt arbetsverktyg? Då kan kortison vara din bästa vän – och din värsta fiende. Inhalationssteroider, det vill säga kortison som inhaleras oralt för att nå luftrör och lungor, är en vanlig behandling vid exempelvis astma, förkylningsastma och KOL. Steroiderna verkar genom att dämpa inflammationen i luftrören och används ofta dagligen. Kortison används även i tablettform, salva eller injektioner som behandling vid ett antal tillstånd och sjukdomar. Förr tog även astmadrabbade kortisonet i tablettform. Då fick individen i sig en större dos kortison som påverkade hela kroppen vilket kunde leda till biverkningar såsom vätskeansamling, tunn och skör hud, nedsatt immunförsvar, muskelsvaghet och högt blodtryck. Genom att istället inhalera verkar läkemedlet lokal, det vill säga där det ska; övre och nedre luftvägar. Är du astmatiker är kortisonet en gammal trogen vän som alltid finns där för dig när det är svårt att andas. Tänk Jennifer Aniston och Courtney Cox.

kortison akut

Det är inte ovanligt att sångare och artister förskrivs kortisontabletter inför premiärer och föreställningar vid övre luftvägsinfektioner. En variant är Betapred, ett kraftigt inflammationsdämpande kortisonpreparat för korttidsbehandling som kan göra så att sångarens stämband återhämtar sig tillräckligt för att genomföra ett framträdande. Många vittnar om ett mirakulöst tillfrisknande där rösten plötsligt går att använda igen under en kortare tid. Jag är en av dem. Ofta kommer sedan en ”baksmälla”, när stämbanden – som faktiskt är sjuka – återgår till sin inflammerade, svullna form, nu ännu tröttare. Hur som helst kan kortison i dessa, enstaka fall vara din bästa vän. Eftersom kroppens naturliga skydd (svullnaden) försvinner med kortisonet och det finns risk för överbelastning kan vi se det som en kortvarig, intensiv, bedräglig vänskap. Tänk Paris Hilton och Nicole Richie.

så varför måste vi prata om kortison?

Jo, för att kortison kan visa sig vara skadligt för rösten, vilket särskilt drabbar de med rösten som arbetsverktyg – det vill säga väldigt många. Då syftar jag inte på enstaka tablettkurer med kortison (även om det kan överanvändas och påverka stämbanden) utan just inhalationssteroider. Jag kan inte nog understryka hur betydelsefullt kortison är för behandling av en rad sjukdomar. Inhalationssteroider är idag den mest effektiva behandlingen mot astma. Steroider motverkar inflammation främst genom att stänga av inflammatoriska gener och kan även reglera luftvägarnas hyperresponsivitet vid astma. Men, eftersom vi alltså eftersträvar att dra ner steroiderna i luftrören kommer de oundvikligen passera stämbanden och där kan kortisonet dessvärre orsaka bekymmer.

vad är problemet?

Inhalationssteroider har sedan många år kopplats till dysfoni. Det anses vara den vanligaste bieffekten vid inhalationssteroider och studier har visat att mer än hälften av de som medicinerar upplever heshet i samband med inhalation. Detta bekräftades återigen under 2023 i en stor kontrollerad studie. Naunheim et al. jämförde 6 551 individer med konstaterad dysfoni med en lika stor kontrollgrupp med matchande demografi utan dysfoni. Resultatet visade att dysfoni var signifikant associerad med inhalationssteroider. Flera parametrar kan ligga bakom hesheten. Kortison kan orsaka myopati, det vill säga atrofi (förtvining, tillbakabildning) och svaghet i muskler. I detta fall i laryngeala muskler, vilket kan påverka röstfunktionen. Tillståndet är reversibelt när behandlingen upphör.
Kortison påverkar även fibroblasterna i bindväven och hämmar dess förmåga att producera kollagen. Det är därför kortison tunnar ut hud vid kutan behandling. Eftersom stämbandens lager av slemhinna består av mjuk bindväv är även de i fara. En påverkan på slemhinnan kan förändra stämbanden strukturellt och därmed påverka rösten.

studie kring stämbandsskador orsakade av kortison

År 2006 kartlade Krecicki et al. laryngeala skador vanligen orsakade av inhalationssteroider i en kontrollerad studie. Stämbanden hos 50 astmatiker mellan 22 och 83 år (medelålder 50) undersöktes detaljerat med laryngoskop. Samtliga deltagare använde inhalationssteroider regelbundet. Ingen hade tidigare kända laryngeala förändringar och ingen var rökare. Här följer det trista resultatet.

stämbandsatrofi

Atrofi i stämbanden (Vocal Fold Atrophy), det vill säga när stämbanden förtvinar, fanns hos 20% av deltagarna. Tillbakabildning av stämbanden leder till en minskning i storlek och påverkan av funktion. Atrofi i stämbanden var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

atrofi i larynx slemhinna

Atrofiering av slemhinnan i larynx, som täcker fickband och stämband (Atrophy of Laryngeal Mucosa) återfanns hos 44% av deltagarna. Kortison kan som sagt påverka kollagenet i bindväven och även vara uttorkande. Atrofi i slemhinnan var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

spolformad stämbandsglipa

Försämrad stämbandsadduktion på grund av atrofi eller försvagning (Vocal Fold Bowing) återfanns hos 20% av deltagarna. Vid detta tillstånd uppstår en spolformad glipa som ofta påverkar fonationen. Spolformad stämbandsglipa var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

svampinfektion

Utöver strukturella skador konstaterade Krecicki et al. att svampinfektion (Candidosis) på stämbanden, sedan länge förknippat med inhalationssteroider, var den vanligaste bieffekten av kortisonet. Candida är en jästsvamp som finns naturligt i oss, till exempel i munhålan. Om den skyddande slemhinnan bryts ner (i det här fallet av kortison) kan det orsaka överväxt av Candida på stämbanden. Stämbanden får en vit- eller gråaktig färg och individen drabbas ofta av dysfoni och ibland till och med dysfagi.

Kronisk laryngit

Krecicki et al. lyfter inte kronisk laryngit (kroniskt inflammerat larynx) i sin studie. Faktum är dock att viss kronisk laryngiti faktiskt orsakas av kortison och kallas Steroid inhaler laryngitis. Kardinalsymptomen är dysfoni, harklingar och påverkad röst. Klangen blir ofta grov och mörk.

kortison eller inte kortison?

Sammantaget ser vi alltså att kortison också kan vara en riktigt dålig kompis. En sån som till en början ställer upp och finns där för dig men som plötsligt bara flippar och blir helt oresonlig. Alltså, vi snackar Will Smith och Chris Rock. Vad ska då prioriteras? Stämband i toppform eller andningsmekanismen? Självklart måste hälsan (och livhanken) alltid gå först och där är kortisonet en hjälte och räddande ängel (Aniston & Cox igen). Det vi kan göra är att hålla oss uppdaterade med vår läkare kring när och hur ofta inhalationssteroider behöver tas samt om det finns kortisonfria alternativ. Vid en längre tids heshet behöver både både vårdgivare och vårdtagare ställa rätt frågor kring eventuell behandling med inhalationssteroider. I synnerhet då förkylning, stämbandsknutor och reflux uteslutits som etiologi till dysfoni. Vi som vårdtagare behöver vara medvetna om att kortison kan orsaka stämbandsskador och röststörningar. Även när den är vår BFF.

---

Referenser

---

---