Etikett: forskning

Inlägg 2:2026

Vi måste prata om mixrösten.

Att prata om mixrösten kan vara som att prata om rymden. Alla har sin egen definition, förklaring och formula. Några beskriver mixrösten som en trappa mellan bröst- och huvudröst, andra som en balansakt mellan bestämda bröströstmuskler och bestämda huvudklangmuskler och ytterligare andra som en inställning där vi tar med oss god stämbandsslutning (connection) högre upp i registret men med uttunnade stämband. Jag är team Uttunnade stämband med emfas på en god connection och med manipulation i talröret, det vill säga i vårt filter. Jag har tidigare skrivit om källa-filter-teorin och det kan du repetera här. Det finns de som är skeptiska till begreppet ”mix” eftersom man inte anser att något alls mixas. Då kallas mixröst istället exempelvis ”mellanregister”. I detta inlägg kommer jag att behålla begreppet ”mixröst”.

mix – halleluja

Vi har talat om mixröst sedan slutet av 1900-talet och under de senaste uppskattningsvis fem åren har begreppet fullkomligt exploderat på nätet. Otaliga sångcoacher lyfter mixrösten och ger råd kring hur vi ska få fatt i den. När jag väl förstod och implementerade min mixteknik blev det väldigt tydligt för mig att mixrösten är oumbärlig i kontemporär musik. Mixrösten har använts i alla tider och har inte sällan tolkats som bröströst. De allra skickligaste mixarna är några av våra absolut största sångerskor och sångare.

vadå olika röster/funktioner/register?

För att enas om var mixrösten är behöver vi först ha en konsensus kring vad som ska mixas. Som jag lyft många gånger kan terminologin i sångvärlden variera beroende på skola, erfarenhet eller tycke & smak. Här nedan en ordlista från en av de föreliggande studierna (Kochis-Jennings et al., 2012) som jag tycker – tycke & smak, alltså – är rimlig.

Det vi talar om i termer av en mix är alltså en blandning mellan bröströst och huvudklang. I ordlistan ovan kallas både bröströst (chest) och huvudröst (head) för register, och man menar också att vi kan tala om en mer bröstdominant mix (chestmix) och en mer huvudklangsdominant (headmix). Således kanske vi istället borde kalla dagens tema för ”mixregister” men det får bli en senare fråga. Bröströst kännetecknas generellt av en mörkare klang och ligger närmare talrösten. En stor del av stämbandsmassan vibrerar. I bröströst är slutenkvoten (closed quotient), CQ hög. CQ är tiden av en svängningscykel då stämbanden är slutna. Huvudklang i sin tur kännetecknas av en ljusare klang där en mindre andel stämbandsmassa vibrerar. Här är slutenkvot lägre, vilket förknippas med en mindre kraftfull och mer läckande röst. Ännu en skillnad mellan bröströst och huvudklang är stämbanden form samt hur stor del av stämbandsmassan som möts vid slutning. Detta demonstreras väl i en bild från en av artiklarna (obs att man här använder begreppet ”falsett”)

så varför måste vi prata om mixrösten?

För att det faktiskt finns forskning gjord på den som kan hjälpa oss att gå från kvalificerade gissningar till konkreta fakta. Istället för att ge mig på (ytterligare en) definition av vad mixröst är tänkte jag i det här inlägget lyfta viktiga komponenter i mixrösttekniken. Det ger god information kring vad som faktiskt händer i röstapparaten vid mix och ledtrådar om hur vi ska tänka. Vi kan också få hjälp att utesluta vad vi inte ska göra när vi mixar. Jag kommer att lyfta tre artiklar kring mixrösten publicerade mellan mellan 2005 – 2023. Artiklarna sinsemellan har olika hypoteser och frågor varför jag ställer upp fyra egna frågeställningar:

• Hur förändras amplituden vid mix och vad kan det säga om det subglottiska trycket, Ps?
• Hur ser engagemanget av musculus thyroarytenoideus, TA ut vid mix?
  (om TA och CT har jag skrivit här.)
• Hur förhåller sig slutenkvoten, CQ vid mix?
• Sker manipulationen i källa, filter eller i båda vid mix?

Studier från 2005, 2012 och 2023

I de tre studierna deltog kvinnor och män mellan, 21 och 52 år. Majoriteten var professionella sångare och övriga hobby-sångare. I en studie var del sex av deltagarna kvinnor och sex män (Lee et al., 2023), i de andra endast kvinnor, sju (Kochis-Jennings et al., 2012) respektive två till antalet (Miller & Schutte, 2005). Vid uthållna vokaler såsom /a/, /i/ och/eller /u/ i olika register användes laryngeal elektromyografi, EMG, och på så sätt mättes muskelaktivitet och slutenkvot, CQ. Stämbanden filmades och man gjorde även perceptuell analys (lyssna) och akustisk analys (mäta relevanta nivåer). Ovanstående mätningar gjordes i samtliga studier och det är dessa jag kan jämföra med varandra. I vissa av studierna gjordes andra mätningar utöver dessa som ej att redovisas här.

resultat

Mina frågeställningar var alltså följande,

• Hur förändras amplituden vid mix och vad kan det säga om det subglottiska trycket, Ps?
• Hur ser engagemanget av musculus thyroarytenoideus, TA ut vid mix?
• Hur förhåller sig slutenkvoten, CQ vid mix?
• Sker manipulationen i källa, filter eller i båda vid mix?
  Är ni redo för resultaten?

subglottiskt tryck vid mix

I samtliga studier sänktes amplituden och sannolikt därmed det subglottiska trycket då sångaren gick från bröströst in i mixröst. Men – inte sällan var det svårt att uppfatta perceptuellt utan var tvungen att fastställas via akustiska parametrar. I studien från Lee et al., 2023 mättes Ps i sig och visade sig vara lika lågt i mix som i falsett. Ps var genomgående som högst i bröströst.
Slutsats: Vi ska inte gå in i mix med ett särskilt högt subglottiskt tryck. Detta kan vara en fälla i synnerhet när vi försöker ta oss in i mixen från bröströst.

engagemanget av TA vid mix

I samtliga studier var stämbandens vågform mer lika varandra i bröst- och mixröst än i falsett eller huvudröst. I studien av Kochis-Jennings et al. kunde man se att aktiviteten i TA ökade när deltagarna gick från huvudröst till headmix samt från chestmix till bröströst, även vid same pitch phonation, alltså vid fonation i behållen ton. Aktivitet i musculus cricothyroideus, CT, tycktes här vara relaterad till pitch snarare än registerkontroll. I studien av Lee et al. noterades en adduktion av processus vokalis, brosken där vokalismuskeln fäster, i bröströst och mixröst. Vid falsett var processus vokalis istället separerade. Vi vet redan att delar av TA, såsom vokalismuskeln, tenderar att vara mindre eller inte alls aktiverad i huvudklang och/eller falsett.
Slutsats: TA är aktiverad i mix. Mindre än i bröströst men mer än i huvudröst. En smidig koordination av TA-aktivering gör att vi slipper oönskade tuppar (vilka kan vara önskade i exempelvis joddling eller stilistiska registerbrott). En lyckad koordination kan också förklara de uttunnade stämbanden i mix; TA är fortsatt aktiverad men i mindre utsträckning än i bröströst.

Slutenkvot vid mix

Genomgående visade sig CQ vara högre i mix än i huvudklang och lägre än i bröströst ( i en studie mättes istället open quotient så således tvärtom där). Detta även vid same pitch phonation. Vid huvudklang/falsett var inte bara CQ lägre utan även glottis större (själva öppningens area). I bröströst och mix slöts stämbanden i större utsträckning – ofta helt, utan glipa.
Slutsats: En god slutning är central vid mix, och detta alltså utan ett alltför högt Ps.

Källa och filter vid mix

Är det då endast manipulering av stämbanden, det vill säga källan, som ger oss mixröst? Svar nej. Hos deltagarna påverkades nämligen också formanterna i de olika registren, även vid same pitch phonation av samma vokal. Väldigt kortfattat är formanter frekvenser i rösten som trivs och svänger tillsammans beroende på våra artikulatorer i talröret, det vill säga vårt filter. Man säger ofta att de tre första formanterna är de mest informationsbärande vid tal och sång. De påverkar vår resonans, vår klang, oberoende av pitch. Formant 1, eller f₁ är starkt korrelerad med tungans och käkens position i höjdled såsom vid öppen respektive sluten vokal, f₂ är starkt korrelerad med tungans position i djupled såsom vid bakre respektive främre vokal och f₃ är starkt korrelerad med läpparnas rundning såsom vi rundad respektive orundad vokal. Studien av Miller & Schutte hade just filterfrågan som fokus och konstaterade att deltagarnas registerbyte kunde ”avslöjas” av formantförändringar och att de också kunde döljas. I övergången mellan tvåstrukna C och D avslöjades en kvinnlig deltagare med formantförändring och ett plötsligt dropp i amplitud (sound pressure level) som både kunde avläsas med ögot och uppfattas med örat. En annan kvinnlig deltagare behöll dock en stark f₂ – resonans i samma läge i skalan och dolde både registerbytet och perceptuell uppfattning av sänkningen i amplitud. Detta kallar författarna ”maskering” av registerskifte och Miller & Schutte går till och med så långt att de i större grad attribuerar skicklig filtermanipulation än förändringar i stämbanden, källan, vid lyckat registerbyte;

”…successful bridging of chest and middle registers may be more a consequence of skillful use of resonance than of muscular adjustments to the glottal voice source.”

Detta skulle också kunna förklara att det perceptuellt kunde vara svårt att uppfatta att amplituden sänktes, trots att minskad stämbandsmassa nästan garanterat innebär sänkt röstvolym. Hur stämbandsmassa och röstamplitud hänger ihop har jag tidigare skrivit om här. Författarna noterar även att samma strategi användes av deltagare för att maskera den sänkta amplituden vid övergång till falsettregistret.
Slutsats: Både källa och filter kan och ska manipuleras vid mix.

begränsningar i studierna

Jag återkommer till cirkusen med terminologi. Ska vi tolka det som kallas ”falsett” i en studie synonymt med det som kallas ”head” i en annan? Svårt att vara helt säker. Det framkommer heller inte alltid om mixrösten som mäts specificeras som chestmix eller headmix. Sedan tillkommer könsskillnader. I två av studierna var deltagare enbart kvinnor. Det anses vedertaget att det som kallas för falsett hos kvinnor i många studier inte används i samma utsträckning på scen av män – i klassisk sång. Det kan således vara svårt att direkt applicera anpassningarna i röstapparaten i dessa studier till män. På tal om klassisk sång behöver vi också lyfta att studiernas deltagare sjunger på olika sätt (klassiskt skolat eller kontemporärt) vilket möjligen påverkar muskelaktivering vid mix – eller vad deltagare och författare definierar som mix.
En begränsning i det här inlägget är att de tre studierna innehåller oerhört mycket mer information än det jag sammanfattar här. Jag rekommenderar den intresserade att läsa artiklarna i sin helhet.

avslutningsvis

Det finns alltså tydliga parametrar som vi kan manipulera för att hitta vår mixröst. Jag rekommenderar alla mixare eller aspirerande mixare att läsa på kring vad vi kan göra – och inte göra – för att hitta en sund mixteknik. Alternativt skaffa en sångcoach som kan hjälpa dig och presentera övningar för att komma åt berörda parametrar. Förresten gillar jag inte och borde inte använda begreppet ”hitta” mixrösten. Att vi plötsligt skulle ”hitta” något är missvisande eftersom etablering av en ny teknik kräver systematiskt arbete med många delar av röstapparaten. När jag började leta mix trodde jag – som många andra – att jag skulle öva på att kånka upp alla parametrar i bröströsten i högre register och blev gång på gång besviken då det bara bidrog till press och heshet. Jag hoppades också på genvägar eller enkla tricks. Idag vet jag att alla röstfunktioner, mix inkluderat, kräver metodisk uppbyggnad av muskelaktivitet, muskelstyrka och muskelminne precis som alla motoriska program hos oss människor.
Och vi har ganska roligt på vägen, eller hur?

---

Referenser

Kochis-Jennings, K. A., Finnegan, E. M., Hoffman, H. T., & Jaiswal, S. (2012). Laryngeal muscle activity and vocal fold adduction during chest, chestmix, headmix, and head registers in females. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 26(2), 182–193. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2010.11.002

Lee, Y., Oya, M., Kaburagi, T., Hidaka, S., & Nakagawa, T. (2023). Differences Among Mixed, Chest, and Falsetto Registers: A Multiparametric Study. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 37(2), 298.e11–298.e29. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2020.12.028

Miller, D. G., & Schutte, H. K. (2005). ‘Mixing’ the registers: glottal source or vocal tract?. Folia phoniatrica et logopaedica : official organ of the International Association of Logopedics and Phoniatrics (IALP), 57(5-6), 278–291. https://doi.org/10.1159/000087081

---