Etikett: röststörning

Inlägg 1:2024

Vi måste prata om kortison.

Är rösten ditt arbetsverktyg? Då kan kortison vara din bästa vän – och din värsta fiende. Inhalationssteroider, det vill säga kortison som inhaleras oralt för att nå luftrör och lungor, är en vanlig behandling vid exempelvis astma, förkylningsastma och KOL. Steroiderna verkar genom att dämpa inflammationen i luftrören och används ofta dagligen. Kortison används även i tablettform, salva eller injektioner som behandling vid ett antal tillstånd och sjukdomar. Förr tog även astmadrabbade kortisonet i tablettform. Då fick individen i sig en större dos kortison som påverkade hela kroppen vilket kunde leda till biverkningar såsom vätskeansamling, tunn och skör hud, nedsatt immunförsvar, muskelsvaghet och högt blodtryck. Genom att istället inhalera verkar läkemedlet lokal, det vill säga där det ska; övre och nedre luftvägar. Är du astmatiker är kortisonet en gammal trogen vän som alltid finns där för dig när det är svårt att andas. Tänk Jennifer Aniston och Courtney Cox.

kortison akut

Det är inte ovanligt att sångare och artister förskrivs kortisontabletter inför premiärer och föreställningar vid övre luftvägsinfektioner. En variant är Betapred, ett kraftigt inflammationsdämpande kortisonpreparat för korttidsbehandling som kan göra så att sångarens stämband återhämtar sig tillräckligt för att genomföra ett framträdande. Många vittnar om ett mirakulöst tillfrisknande där rösten plötsligt går att använda igen under en kortare tid. Jag är en av dem. Ofta kommer sedan en ”baksmälla”, när stämbanden – som faktiskt är sjuka – återgår till sin inflammerade, svullna form, nu ännu tröttare. Hur som helst kan kortison i dessa, enstaka fall vara din bästa vän. Eftersom kroppens naturliga skydd (svullnaden) försvinner med kortisonet och det finns risk för överbelastning kan vi se det som en kortvarig, intensiv, bedräglig vänskap. Tänk Paris Hilton och Nicole Richie.

så varför måste vi prata om kortison?

Jo, för att kortison kan visa sig vara skadligt för rösten, vilket särskilt drabbar de med rösten som arbetsverktyg – det vill säga väldigt många. Då syftar jag inte på enstaka tablettkurer med kortison (även om det kan överanvändas och påverka stämbanden) utan just inhalationssteroider. Jag kan inte nog understryka hur betydelsefullt kortison är för behandling av en rad sjukdomar. Inhalationssteroider är idag den mest effektiva behandlingen mot astma. Steroider motverkar inflammation främst genom att stänga av inflammatoriska gener och kan även reglera luftvägarnas hyperresponsivitet vid astma. Men, eftersom vi alltså eftersträvar att dra ner steroiderna i luftrören kommer de oundvikligen passera stämbanden och där kan kortisonet dessvärre orsaka bekymmer.

vad är problemet?

Inhalationssteroider har sedan många år kopplats till dysfoni. Det anses vara den vanligaste bieffekten vid inhalationssteroider och studier har visat att mer än hälften av de som medicinerar upplever heshet i samband med inhalation. Detta bekräftades återigen under 2023 i en stor kontrollerad studie. Naunheim et al. jämförde 6 551 individer med konstaterad dysfoni med en lika stor kontrollgrupp med matchande demografi utan dysfoni. Resultatet visade att dysfoni var signifikant associerad med inhalationssteroider. Flera parametrar kan ligga bakom hesheten. Kortison kan orsaka myopati, det vill säga atrofi (förtvining, tillbakabildning) och svaghet i muskler. I detta fall i laryngeala muskler, vilket kan påverka röstfunktionen. Tillståndet är reversibelt när behandlingen upphör.
Kortison påverkar även fibroblasterna i bindväven och hämmar dess förmåga att producera kollagen. Det är därför kortison tunnar ut hud vid kutan behandling. Eftersom stämbandens lager av slemhinna består av mjuk bindväv är även de i fara. En påverkan på slemhinnan kan förändra stämbanden strukturellt och därmed påverka rösten.

studie kring stämbandsskador orsakade av kortison

År 2006 kartlade Krecicki et al. laryngeala skador vanligen orsakade av inhalationssteroider i en kontrollerad studie. Stämbanden hos 50 astmatiker mellan 22 och 83 år (medelålder 50) undersöktes detaljerat med laryngoskop. Samtliga deltagare använde inhalationssteroider regelbundet. Ingen hade tidigare kända laryngeala förändringar och ingen var rökare. Här följer det trista resultatet.

stämbandsatrofi

Atrofi i stämbanden (Vocal Fold Atrophy), det vill säga när stämbanden förtvinar, fanns hos 20% av deltagarna. Tillbakabildning av stämbanden leder till en minskning i storlek och påverkan av funktion. Atrofi i stämbanden var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

atrofi i larynx slemhinna

Atrofiering av slemhinnan i larynx, som täcker fickband och stämband (Atrophy of Laryngeal Mucosa) återfanns hos 44% av deltagarna. Kortison kan som sagt påverka kollagenet i bindväven och även vara uttorkande. Atrofi i slemhinnan var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

spolformad stämbandsglipa

Försämrad stämbandsadduktion på grund av atrofi eller försvagning (Vocal Fold Bowing) återfanns hos 20% av deltagarna. Vid detta tillstånd uppstår en spolformad glipa som ofta påverkar fonationen. Spolformad stämbandsglipa var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

svampinfektion

Utöver strukturella skador konstaterade Krecicki et al. att svampinfektion (Candidosis) på stämbanden, sedan länge förknippat med inhalationssteroider, var den vanligaste bieffekten av kortisonet. Candida är en jästsvamp som finns naturligt i oss, till exempel i munhålan. Om den skyddande slemhinnan bryts ner (i det här fallet av kortison) kan det orsaka överväxt av Candida på stämbanden. Stämbanden får en vit- eller gråaktig färg och individen drabbas ofta av dysfoni och ibland till och med dysfagi.

Kronisk laryngit

Krecicki et al. lyfter inte kronisk laryngit (kroniskt inflammerat larynx) i sin studie. Faktum är dock att viss kronisk laryngiti faktiskt orsakas av kortison och kallas Steroid inhaler laryngitis. Kardinalsymptomen är dysfoni, harklingar och påverkad röst. Klangen blir ofta grov och mörk.

kortison eller inte kortison?

Sammantaget ser vi alltså att kortison också kan vara en riktigt dålig kompis. En sån som till en början ställer upp och finns där för dig men som plötsligt bara flippar och blir helt oresonlig. Alltså, vi snackar Will Smith och Chris Rock. Vad ska då prioriteras? Stämband i toppform eller andningsmekanismen? Självklart måste hälsan (och livhanken) alltid gå först och där är kortisonet en hjälte och räddande ängel (Aniston & Cox igen). Det vi kan göra är att hålla oss uppdaterade med vår läkare kring när och hur ofta inhalationssteroider behöver tas samt om det finns kortisonfria alternativ. Vid en längre tids heshet behöver både både vårdgivare och vårdtagare ställa rätt frågor kring eventuell behandling med inhalationssteroider. I synnerhet då förkylning, stämbandsknutor och reflux uteslutits som etiologi till dysfoni. Vi som vårdtagare behöver vara medvetna om att kortison kan orsaka stämbandsskador och röststörningar. Även när den är vår BFF.

---

Referenser

---

---

Inlägg 5:2023

Vi måste prata om rör, pipor, straws & kazoos.

Har du ett fonationsrör? Eller en röst-pipa? Eller ett singing straw? Eller en finger-kazoo? Är det tillverkat av plast eller glas eller latex eller silikon eller metall? Eller kör du old school med ett helt vanligt sugrör? Eller old-old school med oscillerande SOVT (Semi-Occluded Vocal Tract) genom lip trills eller handen för munnen? Jobbar du med RTPW (Resonance Tube Phonation with the free end in Water) eller med den fria änden i luft? Fonerar du med lågt subglottalt tryck eller med hårt? Fonerar du mjukt i max en minut eller sjunger du hela din repertoar fullt ut rakt in i röret? Summa summarum – rörfonation är rörigt. I det här inlägget ska jag försöka reda ut delar av röran.

vad är det som händer?!

SOVT-övningar, det vill säga röstövningar med ett semi-ockluderat (halvstängt) talrör, har i många studier visat sig ha positiva effekter. Ofta har vi ett redskap i munnen, såsom ett rör, en pipa, en kazoo eller ett ”straw”. Förenklat kan en säga att genom att förlänga talröret (med röret, pipan, kazoon etc.) samtidigt som vi smalnar av det (röret, pipan, kazoon etc. har en mindre diameter är vårt talrör) förstärker vi dess tröghet (inertence). I och med att vi sluter munnen om prylen smalnar vi även av vår larynxtub (hörde jag ”twang”? Läs mer om twang här) vilket ytterligare ökar trögheten och påverkar formanterna (mycket förenklat; de frekvenser i rösten som trivs och svänger tillsammans). Dessa tre parametrar leder till att stämbandsvibrationerna förstärks vilket stärker ”vokal-ekonomin” (the vocal economy). Du får alltså mer röst för pengarna. Vidare sänks fonationströskeltrycket, det lägsta subglottiska tryck som krävs för att stämbanden ska fonera. Du behöver alltså arbeta mindre för att skapa din röst.

Maximum Flow Declination Rate

Talrörets tröghet ökar även vårt MFDR, Maximum Flow Declination Rate. Vad är det nu då? Ungefär såhär; våra stämband vibrerar på grund av det subglottiska trycket från lungorna. De öppnas och stängs hundratals gånger per sekund vid fonation. Luft strömmar alltså ut mellan stämbanden i varje cykel, hundratals gånger per sekund när vi pratar eller sjunger. Maximum Flow Declination Rate innebär den snabbast möjliga sänkningen av trycket i luftflödet i varje cykel. Med andra ord – vi vill gå från högt luftflöde mellan stämbanden till noll luftflöde mellan stämbanden så fort vi kan. Om och när vi lyckas med det förstärks energin i ljudet vilket ger mer kraft i rösten. Trögheten i talröret hjälper också till i denna process, i synnerhet kring övertonernas intensiteten.

Rektangulärt glottis

Dessutom påverkar det höjda orala trycket vid ett halvstängt talrör ovansidan av stämbanden. Det orala trycket håller stämbanden separerade och ger stämbanden en rektangulär form. Fyrkantiga stämband, där de mediala ytorna är parallella med varandra, har lågt fonationströskeltryck vilket kräver mindre adduktion av stämbanden. Detta kan i sin tur leda till en mindre pressad och hyperfunktionell röst.

så varför måste vi prata om rör, pipor, straws & kazoos?

Jo, för att det verkar råda en viss förvirring kring vilken typ av rör/pipa/straw en ska ha när och hur en ska använda den. Dessutom har redskap för SOVT-övningar (SOVTE, Semi-Occluded Vocal Tract Excercises) vuxit till en form av industri där tillverkare lovar tusenfalt och kan ta dryga tusenlappen för just deras produkt. Kvaliteten på forskningsunderlaget och evidensen för de olika redskapen kan också variera. Majoriteten av forskningen på SOVTE är gjord med klassiska fonationsrör i glas eller silikon. Den kan alltså vara viktigt att veta specifikt vad en behöver och framför allt varför. Just syftet med redskapet verkar ha glömts bort i jakten på den perfekta SOVT-övningen och den perfekta rösten. Här följer ett urval av SOVTE-redskap, syftet med dem och en kortfattad översikt av vad forskningen säger.

fonationsrör i glas

Initialt framtaget som ett logopediskt hjälpmedel för nasala barn. Därefter mycket vanligt förekommande för behandling av röststörningar såsom dysfoni på grund av stämbandsskador och/eller fonasteni samt vid stämbandspares och globus. Jag har skrivit en hel del om fonationsrör i glas här. Du kan fonera i vatten och i luft. Du fonerar ofta och under en kort stund. Bekvämt röstläge och/eller glissando, ofta på ett /u/ (på svenska ungefär som ett /o/ i ordet ”rott”). Vid RTPW (Resonance Tube Phonation with the free end in Water) händer en massa saker. Larynx sänks. När larynx sänks tenderar de laryngeala musklerna och stämbanden spänna av i större utsträckning. Detta är att eftersträva om vi besväras av ett uppressat larynx med hyperfunktionell, pressad röst. Velum, alltså mjuka gommen, sluter tätare upp emot näshålan. Det orala trycket blir mer framstående, det vill säga att luften strömmar endast ut ur munnen (här kommer metodens ursprungliga syfte in, de nasala barnen). Individer som deltagit i studier kring rörfonation har uppgett att vattnets mottryck ger en behaglig ”massage” av stämbanden. Kollisionströskeltrycket, det vill säga det lägsta subglottiska tryck som krävs för att stämbanden ska mötas, (eller ”kollidera”, if you will), höjs. En möjlig förklaring är att massageeffekten vid rörfonation leder till ökad blodgenomströmning (vilket ju all massage gör) i stämbanden , vilket i sin tur leder till ökad stämbandsmassa och styvare stämband. Vid RTPW får du direkt visuell feedback på ditt röstflöde. Alltså, om du har ett för lågt subglottalt tryck blir bubblorna inte jämna och energiska. Om du har ett för högt subglottalt tryck kommer bubblorna istället skvätta vattnet över kanterna. Om du har en stor hyperfunktion, alltså pressad adduktion (stämbandsslutning) kommer bubblorna tappa i flöde eftersom du får ut mindre luft genom stämbanden. Kort sagt ger RTPW dig en kvitto på vad du behöver förändra i din röstproduktion. 
Låter det bättre efteråt? I perceptuella bedömningar, det vill säga att experter lyssnat på röster före och efter rörfonation, har man funnit bättre röstkvalitet (tyvärr inte specificerat i olika röstparametrar) efter att individen rörfonerat, samt större stabilitet i rösten.
Rören är förhållandevis billiga och brukar kosta under hundralappen hos logoped. Ofta något dyrare hos distributörer på nätet.

Vad säger forskningen? Ett stort antal studier på RTPW bekräftar de positiva effekterna ovan. De flesta studier är experimentella (empirisk studie där forskaren har kontroll över de bakomliggande faktorer som kan påverka det som skall mätas). Några av studierna har varit kontrollerade (med en kontrollgrupp som ej får behandling) och randomiserade (deltagarna väljs slumpmässigt till den grupp som får den behandling som ska studeras eller till kontrollgrupp). Ofta har man forskat på rör med 8-9 mm i diameter och med viss variation i längd. Det har visat sig att diametern är viktigare än längden. Djupet påverkar också. Vid pressad röst och dysfoni ska rörets djup vara 1-2 cm och vid stämbandspares ca 5 cm. RTPW är en icke-invasiv, effektiv och billig metod vid behandling av röststörning. Forskning har också visat att mjuk RTPW läker skadade stämband mer effektivt än röstvila. De positiva effekterna vid RTPW har också upptäckts av röstfriska individer med röstkrävande yrken, exempelvis sångare.

fonationsrör i silikon

Det finns ett antal silikonrör på marknaden. De kostar ungefär lika mycket som ett glasrör och är mer tåliga. En använder dem på samma sätt som ett glasrör och en kan fonera i vatten eller i luft. Bekvämt röstläge och/eller glissando, ofta på ett /u/. Silikonrör kommer ofta i något större dimensioner, runt 10 mm i diameter och drygt 30 cm i längd. Längden går enkelt att anpassa. Du får tag på dem genom tillverkare eller genom distributörer på nätet.

Vad säger forskningen? Ett antal studier har gjorts på silikonrör. De är generellt experimentella och sällan kontrollerade och/eller randomiserade. Studierna visar ungefär samma effekt och resultat som studier på glasrör beträffande mottryck från vatten samt luftflöde. De flesta studierna har gjorts på röstfriska, ofta sångare. En studie mäter även jitter och shimmer i rösten. Jitter är den parameter som representerar variationer i stämbandens frekvens (antalet svängningar per sekund) från cykel till cykel. Förenklat oregelbundenheter i pitch. Jitter kommer sig främst av brist på kontroll över stämbandsvibrationerna. Shimmer representerar i sin tur variationer i ljudvågens amplitud (avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse). Förenklat oregelbundenheter i röststyrka. Shimmer påverkas av förändringar i det glottala motståndet och eventuella skador i stämbandens massa. Jitter och shimmer brukar inte användas som mått på röstkvalitet kliniskt i Sverige. Studien fann en minskning av såväl jitter som shimmer. Sångarna i just denna studie uppgav även att de upplevde ”less vocal effort”, alltså att de behövde anstränga sig mindre vid fonation.

röstpipor

Även här finns ett antal på marknaden. Materialet är vanligen någon form av plast. Piporna är generellt kortare än fonationsrör och kan ha välvda former. En fonerar i luften. Röstpipor är designade för röstfriska, ofta sångare, och syftet är uppvärmning, uppsjungning och nedsjungning. Tanken är att stämbanden skall få den rektangulära formen och hållas separerade för att minska risken för kollisionsskador. Även här skall fonationströskeltrycket sänkas. Du fonerar med högt subglottiskt tryck i en röstpipa, högre än vid RTPW. Längre fonationstid, ca 5-6 minuter. Här sjunger du in i pipan. Vid vissa övningar glissando. De är relativt dyra, runt tusenlappen och distribueras av olika skapare på nätet.

Vad säger forskningen?
Här hittar jag inga experimentella, randomiserade och/eller kontrollerade publicerade studier ännu. Det ser jag fram emot, eftersom piporna är populära och många sångare vittnar om effekt.

fingerkazoos

Det finns tusentals varianter av kazoos (kazooer?). Materialet är oftast plast eller metall. De är formade som…en kazoo. Här avviker de något från de övriga redskapet på grund av mittendelens gängade lock som håller ett membran.

Vad säger forskningen?
Det finns ett antal publicerade studier kring fingerkazoos effekter på rösten. Forskning är gjord både på röststörda och röstfriska. Studierna är ofta experimentella och kvalitativa, men ett par kontrollerade och/eller randomiserade har jag hittat. Resultaten i skiljer sig ganska rejält mellan studierna. I någon studie fann man ingen effekt alls på de röstparametrar som mättes, vare sig vid kortvarig eller långvarig användning. I andra studier hypotiserar man kring att fingerkazoo kan reducera press och hyperfunktion i rösten. En studie visar på ökat röstomfång och en ökning i maximal fonationstid hos Parkinsonpatienter.

mindre rörigt?

Ja, detta var en lite genomgång av några av de olika redskapen för SOVTE. Jag hoppas att jag rätat ut några av frågetecknen. Sammanfattningsvis bör man skilja på tre saker.
1. Målgrupp. Röstfrisk eller röststörd?
2. Syfte. Uppsjungning & träning eller läkning & behandling av oönskat röstbeteende?
3. Metod. Högt subglottiskt tryck för att uppnå stor muskelaktivitet eller normalt/lägre subglottiskt tryck för att skapa god blodcirkulation med avspänt larynx. Vatten eller luft? Lång fonationstid eller kort?
Som alltid – mer ju information du har desto lättare att uppnå önskad effekt och att plocka russinen ut kakan. Eller röret. Eller pipan. Eller kazoon.

---

Referenser

---

---

Inlägg 3:2023

Vi måste prata om ätstörningar.

Är vi på väg tillbaka in i smalhetsen som härjade på 90-talet med begrepp som ”heroin chic” och ”lollipop head”? Nu är terminologin istället ”rib cage bragging” och ”pro-ana”, promotion of anorexia, vilket innebär att medvetet lyfta fram anorexia som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd. Dåtidens supermodeller är utbytta mot reality-profiler och tunna influencers på sociala medier. Ja, vi måste nog prata om ätstörningar. Ett riktigt trist ämne som naturligtvis medför mycket lidande förutom eventuella röstbesvär. Och hur är det nu med just det? Jo, forskning pekar på tre risktillstånd kopplade till rösten; anorexia, bulimi samt reflux, vilket kan orsakas eller förvärras av bulimi.

anorexia nervosa

Anorexia uppskattas drabba strax under 1% av populationen men sannolikt är mörkertalet högre. Sjukdomen manifesteras som självsvält och viktnedgång. De flesta som drabbas är kvinnor. Anorexia har en mycket hög dödlighet, hela 10%. Hjälp finns att få och ca hälften av alla ungdomar som drabbas anses tillfriskna från sjukdomen, medan ytterligare 20-30% blir bättre.

bulimia nervosa

Bulimia kännetecknas av hetsätande av stora kvantiteter mat som följs av extrema åtgärder för att inte gå upp i vikt. Några av dessa åtgärder kallas på engelska ”purging behaviour”. ”Purging” i detta sammanhang skulle kunna översättas till ”rening”/”rensning”. Renande beteenden kan vara uppkastningar, att nyttja laxermedel och vätskedrivande medel, fastande eller överdriven träning.

laryngopharyngeal reflux

Laryngopharyngeal (alltså när magsyra spiller över från svalget till larynx) reflux, LPR, kan orsakas eller förvärras av bulimi med uppkastningar. Kräkning får den esofageala sfinktern, sfinktermuskel i den övre magmunnen, att slappna av. Det är så maten kan komma upp igen, en fiffig evolutionär funktion hos oss om vi exempelvis blir matförgiftade. Emellertid är sfinkterns uppgift också att hindra frätande magsaft att lämna magsäcken. Vid regelbundna kräkningar blir följden att den esofageala sfinktern försvagas och magsyra får lättare att tränga upp. Hur reflux kan leda till röstbesvär har jag skrivit om här.

så varför måste vi prata om ätstörningar?

Jo, för att individer med ätstörning tycks löpa anmärkningsvärt mycket högre risk att drabbas av röststörningar än populationen som helhet. I en studie från 2021 fann forskarna Lawrence & van Mersbergen att prevalensen för röststörning var nästan 22% i en grupp på 109 personer med ätstörning. Prevalensen i den generella populationen uppskattas till mellan 3 – 9%. Hur kommer då detta sig? Och vilken typ av ätstörning innebär störst risk för att utveckla röstbesvär?

studie från 2021

Lawrence & van Mersbergen rekryterade 109 individer med kliniskt diagnosticerad eller självrapporterad ätstörning. Individerna var mellan 18 och 65 år (medelålder 26 år) och hade en eller fler av följande tillstånd:
– anorexia
– bulimi
– hetsätstörning (binge-eating disorder, BED)
– ospecificerad ätstörning (eating disorder not otherwise specified, EDNOS)
Deltagarna var rekryterade på amerikanska ätstörningskliniker samt i grupper för modeller och dansare på sociala medier i U.S.A. Majoriteten, ca 80%, var kvinnor. Deltagarna ombads svara på frågor samt fylla i vedertagna självskattningsformulär beträffande ätstörningar, röstbesvär och reflux. Deltagarna fick även skatta typ, grad och varaktighet av ätstörning. Deltagare som ej uppfyllde kriterierna för ätstörning exkluderades. Man ansågs ha en röststörning om man uppfyllde ett av följande tre kriterier:
1. Deltagaren angav att hen hade en röststörning.
2. Deltagararen skattade över 33 poäng på Rösthandikappindex (Voice Handicap Index, VHI).
3. Deltagaren rapporterade mer än 10 röstsymptom baserade på forskning kring röststörningar (Roy et al., 2005).
Eventuella röststörningar behövde alltså inte vara kliniskt bekräftade. Detta kan tyckas lite trubbigt, å andra sidan har självskattning av röstbesvär varit utfallsmått i tidigare demografiska studier.

forskningshypoteser

Forskarna hypotiserade att individer med ätstörning skulle löpa högre risk att drabbas av röststörningar. De förväntade sig att bulimi med kräkning som renande beteende skulle vara den största riskfaktorn eftersom koppling mellan reflux och röststörningar är vedertagen. Delar av resultaten var dock oväntade.

resultat

Som jag tidigare nämnt var röststörning överrepresenterat i just denna population, med en prevalens på 21,88% i förhållande till 3 – 9% i övriga befolkningen. Det visade sig att majoriteten led av fler ätstörningar/purging behaviour än en, samt att de hade svårare röstbesvär än de som som uppgivit att de led av en ätstörningsdiagnos. Det visade sig också att bland individer med röststörning var träning som renande beteende vanligare (64,29%) än kräkningar (50%). Detta är särskilt intressant eftersom endast 36,7% i gruppen använde träning som sitt renande beteende. Överdriven träning indikerade alltså en större risk för röstbesvär än regelbundna kräkningar. Forskarna förvånades även över att anorexia visade sig vara en större riskfaktor för röststörning än bulimi. Hur kom det sig?

vad är Kopplingen?

Lawrence & van Mersbergen presenterar ett par förklaringsmodeller i studien. På frågan kring varför anorexia visade sig vara en större riskfaktor vid röststörning än bulimi lyfter forskarna undernäring. Man menar att den extrema, långvariga undernäring som ofta ses vid anorexia leder till muskelatrofi och skador i cellytornas basalmembran. Stämbanden är inget undantag. Undernäring försämrar också kroppens förmåga att läka. Detta fenomen skulle då kunna leda till funktionell dysfoni eller muskelrelaterad dysfoni (muscle tension dysphonia) på grund av kompensatoriska röststrategier.
Till det faktum att överdriven träning tycks vara en riskfaktor kopplar man munandning. Vid pulshöjande träning munandas vi och detta kan leda till uttorkning av stämbanden, vilket i sin tur kan leda till vävnadsnedbrytning. Uttorkning i kombination med undernäring ses som en särskilt stor riskfaktor.

utomstående variabel?

En kan fråga sig om andra parametrar än själva ätstörningen kan påverka rösten. Trots allt utvecklar ju inte alla människor med reflux en röststörning, och det gör inte alla som drabbas av ätstörningar heller. Kan det då vara en utomstående variabel som bidrar till röststörningar? Mår individer med en eller flera ätstörningar helt enkelt sämre än icke ätstörda, och skulle eventuell ångest och/eller depression i så fall kunna förvärra röstbesvären? Här kan vi bara spekulera. Ett intressant forskningsfynd är dock att personer med social ångest tenderar att skatta högre poäng på rösthandikappindex. Detta lyfter frågan kring huruvida individer med ångestrelaterade sjukdomar, såsom ätstörning, är mer benägna att uppleva sig ha röstbesvär. Depression leder dessutom till röstpåverkan, vilket jag skrivit om här.

kropps- och rösthälsa

Ja, höstens första inlägg var inte muntert men förhoppningsvis fann ni det lika intressant som jag. Vid sjukdomar som anorexia och bulimi uppstår naturligtvis andra, mer akuta bekymmer än röststörning som måste prioriteras. Jag kan bara hoppas på att vi alla rör oss mot god kroppshälsa där vi äter för att njuta och hålla oss friska. Med lite tur kommer en god rösthälsa på köpet. Ha en fin start på hösten så ses vi!

---

Referenser

---

---