Inlägg 5:2025

Vi måste prata om sköldkörteln.

Den är livsviktig för hela vår kropp. Sköldkörteln eller tyroidea, den fjärilsformade körteln framför larynx, tillverkar hormoner som påverkar bland annat hjärtat, hjärnan, levern, huden, magen och tarmarna. Ett antal sjukdomar är kopplade till rubbningar i sköldkörtelns hormonproduktion, exempelvis Graves och Hashimotos sjukdom. Kortfattat kan vi säga att rubbningar sker vid hypotyreos; när sköldkörteln tillverkar för lite hormon eller vid hypertyreos; när den tillverkar för mycket hormon.

hypotyreos

Vid underproduktion är vanliga tidiga symptom trötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, att känna sig frusen och att något är på tok i kroppen. Många vittnar om initiativlöshet, minnespåverkan, hjärndimma och ökad oro eller ångest. Det är vanligt med rent fysiska symptom som viktökning, ödem exempelvis runt ögonen, håravfall och förstoppning. I vissa fall kan underproduktionen leda till svårigheter att bli gravid och till och med missfall.

Hypertyreos

Vid överproduktion av sköldkörtelhormon är det i sin tur vanligt med värmekänsla och svettningar, dålig sömn, menstruationsrubbningar, muskelsvaghet, hjärtklappning, ökad puls, darrningar och viktnedgång utan att ha ändrat sin kost. Humörpåverkan såsom
gråtmildhet, oro, depression, irritation och ilska kan också ske. Vid Graves sjukdom (kallas även giftstruma) uppstår ofta oftalmopati, ögonpåverkan. Vid endokrin (hormonell etiologi) oftalmopati angrips vävnader runt ögonen av kroppens eget immunförsvar i en autoimmun reaktion. Det resulterar i en svullnad i ögonhålans vävnader som i sin tur kan ge flera olika symtom. Ögonen kan upplevas stirriga och kännas irriterade, vara röda och grusiga. Dubbelseende kan förekomma.

många drabbas

Omkring 500 000 svenskar behöver medicinera mot sköldkörtelsjukdom. Odiagnostiserad sjukdom kan öka risken för andra allvarliga tillstånd som hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, depression och demens. kan skilja sig åt för dig som är man. Trots att kvinnor har 4-5 gånger högre risk för sköldkörtelsjukdom kan även män drabbas. Symptomen brukar se något annorlunda ut än hos kvinnor.
Cancer kan uppstå i sköldkörteln. Sköldkörtelcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige och västvärlden.

Tyreoidektomi

Vid tyreodektomi opereras hela eller delar av sköldkörteln bort. Detta sker exempelvis vid tillstånd som sköldkörtelcancer eller förstorad sköldkörtel. Antingen görs en hemityreoidektomi, som innebär borttagning av ena sidan, eller en total tyreoidektomi (borttagning av hela körteln). Efter total tyreodektomi är livslång substitution med
Levaxin, ett läkemedel som ersätter sköldkörtelhormonet tyroxin, nödvändig.

Tyroidektomi och rösten

Det finns en hel del forskning kring röstpåverkan efter tyreoidektomi. Det är vanligt att rösten förändras på grund av den hormonella förändringen som tyreoidektomi leder till, men en stor orsak till röstpåverkan är faktiskt själva operationen. Inte sällan skadas yttre laryngeal muskelvävnad, exempelvis cricotyroidmuskler (som jag skrivit om här) och det är inte ovanligt att recurrensnerven, som innerverar stämbanden, skadas vilket orsakar nedsatt rörlighet eller förlamning med stor röstpåverkan som följd.

så varför måste vi prata om sköldkörteln?

För att en helt ny studie visar att det är vanligt att röstproblem uppstår vid sköldkörtelrubbning även före tyroidektomi. Det är alltså många som drabbas av röststörning även då sköldkörtelbesvären inte (ännu) har lett till operation. Det tycker i alla fall jag är oerhört intressant. Jag som logoped frågar alltid kvinnliga röstpatienter om de har någon form av sköldkörtelproblematik, vilket många har. Ofta avfärdas dock en koppling till rösten eftersom sköldkörtelbesvären inte är så stora eller redan behandlas med levaxin. Fenomenet har dock gjort mig fundersam under många år och nu äntligen har forskare tittat på detta på gruppnivå.

studie från 2025

I en turkisk prospektiv case-control-studie (med kontrollgrupp) rekryterades 72 kvinnliga deltagare av Gölaç och kollegor. Av dessa hade 24 (ålder 42.96 ± 13.71) någon form av sköldkörtelsjukdom, exempelvis sköldkörtelknuta, förstorad sköldkörtel eller Graves sjukdom och var planerade för operation. Alla 24 var i så kallat euthyroid status, det vill säga att hormonnivåerna är i balans, antingen på grund av normal produktion eller med hjälp av medicinering.
Övriga 48 (ålder 42.85 ± 9.61) var friska och utgjorde kontrollgrupp. Andra röstbesvär, reflux och luftvägsinfektion var exklusionskriterier.

metod

Deltagarna fick spela in uthållet /a/ och löpande tal som analyserades både akustiskt (mätning av ljudvågor) och perceptuellt (lyssnarskattning). Parametrarna som mättes var;
– Mean f0 (grundtonsmedelvärde)
– Olika typer av jitter. Jitter är den parameter som representerar variationer i stämbandens frekvens (antalet svängningar per sekund) från cykel till cykel. Förenklat oregelbundenheter i pitch. Jitter kommer sig främst av brist på kontroll över stämbandsvibrationerna.
– Olika typer av shimmer. Shimmer representerar variationer i ljudvågens amplitud (avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse). Förenklat oregelbundenheter i röststyrka. Shimmer påverkas av förändringar i det glottala motståndet och eventuella skador i stämbandens massa. Jitter och shimmer brukar inte användas som mått på röstkvalitet kliniskt i Sverige.
– Harmonics-to-noise ratio, HNR. HNR är ett mått på styrkeförhållandet mellan de periodiska (harmoniska) och operiodiska (noise, brus) komponenterna i rösten. Högre HNR indikerar mindre brus och en ”klarare och renare” röst, medan lägre HNR indikerar mer brus.
– Cepstral peak prominence-smoothed, CPPS. CPPS mäter amplituden av en cepstral (ordlek med spectral) topp från ett rahmonic cepstrum (ordlek med harmonic spectrum) precis under toppen. Detta cepstrum är inverterat och skulle kunna förklaras som ”ett spektrum av ett spektrum”. Just CPPS slätar ut cepstrat innan toppens utskjutande del beräknas. CPPS anses vara goda mätmetoder på grund av de inte är beroende av att exakt grundton eller sound pressure level, SPL, beräknats. En kan mycket förenklat säga att CPPS är bra på att mäta den samlade nivån av ”oljud” i rösten.
– Maximal fonationstid, MPT, alltså hur länge personen kunde hålla ut ett /a/.

Perceptuell bedömning gjordes blint (man visste inte om man lyssnade på någon ur studie- eller kontrollgrupp) och de två lyssnarna hade över 10 års erfarenhet av röstbedömning och -behandling. Man använde en fyragradig skala där 0 = normal, 1 = något hes eller läckande, 2= måttligt hes eller läckande, 3 = mycket hes eller läckande, baserat på Grade,
Roughness, Breathiness, Asthenia, and Strain (GRBAS) skattningsprotokoll.

resultat

Forskarna ville alltså veta huruvida röstpåverkan förekom hos kvinnor med sköldkörtelsjukdom även före operation, till och med då homonnivåerna var i balans. Det visade sig att samtliga parametrar, förutom HNR, skattades signifikant sämre hos de sköldkörtelsjuka, såväl de akustiskt mätta som de perceptuellt mätta. Grundtonmedelvärde var lägre i studiegruppen. Det fanns även en skillnad i i HNR samt MPT men den var inte signifikant. Eftersom deltagarna följdes även efter operation, då sköldkörteldiagnos kunde ställas mer precist, kunde man fastställa att röstbesvären inte skiljde sig signifikant åt beroende på typ av sjukdom eller lokalisation av sköldkörtelknuta.

avslutande tankar

Inom forskningen kring sköldkörtelsjukdom har fokus tidigare legat på post-operativa röstförändringar. Gott så, men jag och fler med mig har länge funderat kring hur det kommer sig att så många röstpatienter bekräftar sköldkörtelproblematik (som inte lett till tyroidektomi). I denna nya studie bekräftas alltså att röstförändringar förekommer även före operation och även då hormonnivåerna är i balans. Man fokuserar inte på varför röstförändringarna uppstår men lyfter möjliga orsaker såsom hormonell påverkan och ödema förändringar i stämbanden som kan leda till ökad massa. Man lyfter också att även om studiegruppen var i euthyroid status vid mätningarna vet vi ännu lite om långsiktiga effekter av hormonell obalans.
För mig betyder detta att vi som arbetar med röster behöver vara nyfikna på eventuella besvär med sköldkörteln. Det betyder även att personer som söker andra vårdinsatser på grund av sköldkörtelbesvär även bör få en röstbedömning.
En svaghet med studien, som författarna själva lyfter, är att laryngostroboskopi ej utfördes på deltagarna före inspelningarna. Det hade onekligen varit intressant att känna till samtligas stämbandsfunktion och eventuellt kunna koppla den till mätningarna. Hur som helst tycker jag att den här studien är mycket lovande och jag kommer från och med nu ställa fler frågor kring eventuella sköldkörtelbesvär när jag möter en ny röstpatient – inte färre.

---

Referenser

Gölaç, H., Atalık, G., Akyol, E., Cebeci, S., Düzlü, M., & Ceylan, A. (2025). Preoperative Vocal Characteristics of Female Patients With Thyroid Disorders. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation.

www.skoldkortelforbundet.se

---

---