Inlägg 6:2025
Vi måste prata om hosta.
Förkylningstider. Det är snorigt. Det är snuvigt. Det är hostigt.
När vi är förkylda blir vi ofta hesa vilket är ett kvitto på att en övre luftvägsinfektion orsakat svullna stämband som inte rör eller sluter sig som vanligt. Hostar vi dessutom under en förkylning kan vi uppleva att stämbanden blir ännu mer ansträngda. Hosta kan vara kronisk och kopplas då till gastroesofageal reflux (GERD), kronisk bronkit, rökning eller vissa typer av astma. Det förekommer också att hosta och harklingar utvecklas till vokala tics vid Tourettes syndrom och andra ticssyndrom.
AI-bild
hosta och rösten
Hosta anses vara en orsak till röstbesvär. Vanliga följder är heshet och trötthet i hals och röst, med eller utan smärta. Ständig hosta kan leda till allvarlig röststörning såsom kontaktgranulom; en godartad vävnadsbildning på stämbanden uni- eller bilateralt. Har du besökt logoped någon gång har du säkert fått röstergonomiska råd som bland annat syftar till att minska hostningar och harklingar. Forskning visar att supressionsterapi av hosta (riktat arbete med att minska hostningar) i logopedisk röstbehandling leder till signifikant minskning av patienters upplevda röstbesvär.
så varför måste vi prata om hosta?
För att en ny studie påvisar den markanta skillnaden i stämbandsbelastning vid hosta jämfört med vid fonation. Även om vi uppfattat att hosta anstränger rösten mer än fonation vid tal på grund av högre subglottiskt tryck, kraftig adduktion (slutning) och högre transglottiskt luftflöde (upp till 280 m/sek har uppmätts) har det tidigare inte helt kartlagts hur hosta manifesteras i glottis. Det menade i alla fall Horáček och kollegor när de nyligen bestämde sig för att undersöka stämband vid hosta med bland annat stroboskopi (high-speed laryngoscopy) och elektroglottografi (elektroder som mäter aktivitet i stämbanden).
hypotes
När vi hostar ökar vårt subglottiska tryck, glottis öppnas abrupt och luftströmmen mellan stämbanden tilltar. Detta skapar en större belastning på stämbanden, high vocal fold loading. Den höga accelerationen av laryngeala strukturer som i tidigare studier setts vid hosta antas anstränga och belasta såväl stämbandsvävnad som brosk. Vid hög belastning ökar dessutom så kallad impact stress, IS, vilket innebär kollisionskraften dividerat med kontaktytan på stämbanden. IS anses vara en betydande belastningsfaktor eftersom kraften landar vinkelrätt mot stämbandens fibrer. För att undersöka just stämbandsaddduktionshastighet (slutningens hastighet) är stroboskopi idag är den minst invasiva mätningsmetoden. Här brukar man mäta maximum area declination rate, lite förenklat ytminskningshastighet eller den snabbaste negativa förändringen i stämbandens öppningsarea under tal eller sång, eller maximum velocity of the glottal width decrease, lite förenklat den maximala hastigheten för minskningen av glottis. Genom att jämföra just stämbandsaddduktionshastighet vid hosta respektive tal hoppades Horáček och kollegor kunna bidra med en pusselbit kring varför hosta kan vara skadligt för våra röster – även när vi hostar med samma ljudtrycksnivå som när vi fonerar.
metod
I denna tjeckisk-finska fallstudie deltog en manlig deltagare med friskt larynx och typisk röstkvalitet. Hostningar i olika styrka uppmättes. Viljemässig hosta respektive fonation av vokal [o:] i bekvämt röstläge med nästan samma ljudtrycksnivå, 93 respektive 94 dB, jämfördes. Flera mätinstrument avmätte olika domäner:
– filmning medelst stroboskopi för att mäta avstånd mellan stämbanden samt stämbandsaddduktionshastighet
– manometer för att mäta oralt lufttryck
– EGG, elektroglottografi för att mäta stämbandsaktiviteten
– ljudupptagning akustisk signal
– mikrofon för mätning av ljudtrycksnivå, SPL (sound pressure level) för att mäta amplitud
Bild från Horáček et al., 2025
resultat
För det första kunde forskarna konstatera att hostan som fångades upp var en typisk hosta som följde de tre förväntade stegen. Den första, utdrivande fasen börjar med att glottis öppnas vilket skapar det första ljudflödet. Detta följs av en bullrig period som korresponderar med ett kraftigt luftflöde genom ett vidöppet glottis. Mot slutet av denna period smalnar glottis av vilket skapar nästa, avslutande ljudflöde. Man såg att såväl amplituden i stämbandsvibrationerna som öppnings- och slutningshastigheten ökade väsentligt vid hosta jämfört vid vanlig fonation. Processus vocalis (PV) och andra laryngeala strukturer vibrerade och slutningsshastigheten vid PV var 10% högre. Även de falska stämbanden, fickbanden, vibrerade snabbare.
Bild från: https://www.lecturio.com/concepts/larynx/
Vid hosta var den glottala bredden i mitten av stämbanden 25% större än vid fonation. Vid PV (bakre delen) var den i princip oförändrad. Maximum velocity of the glottal width decrease, lite förenklat den maximala hastigheten för minskningen av glottis, var 40% större i mitten av stämbanden och öppnings- och slutningshastigheten var 40 respektive 47% högre. Stämbandens closed quotient (slutenkvot), alltså delen av en svängningscykel då stämbanden är slutna, var generellt högre vid hosta än vid fonation, men sänktes vid mindre kraftfull hosta.
Bild från Horáček et al., 2025
avslutande tankar
Detta är en liten studie med en deltagare. Jag tycker ändå att den är intressant eftersom den fångar upp tidigare studier och undersöker det vi tycker oss veta utan riktigt belägg. Forskarna kunde påvisa att hosta ger större vocal fold loading än fonation i bekvämt röstläge i nästan samma ljudtrycksnivå (93-94 dB). Man drar slutsatsen att hosta ökar risken för röstbesvär. Ska vi alltså aldrig hosta? Självklart kommer vi att hosta livet ut. Det är en överlevnadsmekanism om vi sätter i halsen och det är något som är svårt att undvika vid förkylning, astma eller dålig luft. Men – vi ska ha kunskapen med oss. Hosta är belastande för våra stämband och när det är möjligt ska vi undvika det. Lider du eller någon i din närhet av besvärande eller till och med vanemässig hosta? Ta det på allvar, hjälp finns att få.
Referenser
Horáček, J., Bula, V., Radolf, V., Geneid, A., & Laukkanen, A. M. (2025). High-Speed Image Analysis Comparing Loading of Vocal Folds During Coughing and Phonation: A Case Study. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 39(5), 1419.e1–1419.e12. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2023.04.002
LaTour, D., Crawley, B., Krishna, P., Hahn, R., & Murry, T. (2021). Effects of Cough Suppression Therapy on Voice Disorder Severity. The Laryngoscope, 131(12), 2747–2751. https://doi.org/10.1002/lary.29705
https://www.bup.se/diagnoser/tourettes-syndrom-och-andra-ticssyndrom/
HANNA NORMAN 