Sånglogopeden

22 februari, 20257 april, 2026

Upptäck speech och tal i sången

Inlägg 2:2025

Vi måste prata om speech.

”Utgå från speech och så sjunger du!”
Har du fått den instruktionen? Kanske givit den? Vad betyder den egentligen? Är speech synonymt med tal i sångvärlden? Så det är alltså talsång som efterfrågas? Crooning? Eller att ligga i bröströst? Eller att fokusera på artikulationen? Eller att minska ner vokalresonansen? Eller…?
Ja, som så mycket annat i sångvärlden är terminologin ofta bred och olika individer kan mena olika saker. Som jag förstår det betyder instruktionen ungefär ”Utgå från din talröst och hitta samma kärna i din sångröst utan att ta i för mycket”. En bra strategi! Vad är det då för likheter och skillnader mellan talrösten och sångrösten?

talrösten

Vi började tala för sisådär 100 000 år sedan (eller ännu längre sedan pekar nya studier på) när att vi insåg hur stor variation vi kunde skapa med våra artikulatorer med bibehållen låg frekvens (svängningar/sekund). Den låga frekvensen i talet (istället för viskningar, grymt, skri, eller sång faktiskt) är en bra ljudbärare och ökar hörbarheten. De flesta vokaler identifieras av formant 1 och 2 (formanter är förenklat en koncentration av akustiskt energi runt en viss frekvens som påverkas av talrörets hålrum, jag skriver mer i ett kommande inlägg) och eftersom dessa frekvenser generellt ligger runt 500 Hz respektive 1500 Hz bör inte vår grundton ligga i närheten, det skulle minska förståeligheten. Tonade konsonanter har även de lägre formantfrekvenser. Vi kunde alltså kommunicera bättre på avstånd på lägre frekvenser och vi kunde skapa en större uppsättning av meningsbärande ljud med hjälp av munhåla, velum, tunga, tänder och läppar. Vilken bra grej! Den behöll vi. Och utvecklade. Den moderna människans genomsnittliga grundton är 200 Hz för kvinnor och 100 Hz för män.

**AI-bild av två Homo sapiens i djup diskussion för 100 000 år sedan.**

talröstens anatomi

Som vi vet är det exakt samma anatomiska strukturer vi använder i både tal och sång. Våra stämband består av fem lager. Ytterst finns epitelet, det skyddande lagret av specialiserade celler. Innanför epitelet hittar vi lamina propria som hos vuxna består tre lager; det ytliga lagret, det mellanliggande lagret och det djupa lagret. Dessa består av proteinerna elastin och kollagen och har elastisk och stötdämpande effekt. Innanför dessa hittar vi det femte lagret, thyroaytenoidmuskeln, TA. I TA ingår vocalismuskeln, den innersta muskeln som löper längs stämbandet.

Stämband i genomskärning.
**Bild från Titze, 2017.**

Musklerna i och runt larynx som engageras vid tal är varandras antagonister. De ska sträcka eller kontrahera, vrida runt eller vrida tillbaka samt höja eller sänka struphuvudet. Två av de mest centrala musklerna för fonation är thyroarytenoidmuskel, TA och cricothyroideusmuskeln, CT. TA kontraherar stämbanden så att de blir tjockare. Kanten blir rundare och muskeln styvnar av sin egen kontraktion. Stämbanden adducerar också i större utsträckning. TA har således en pitch-sänkande effekt. CT å sin sida drar thyroidbrosket framåt när den kontraherar, vilket leder till att stämbanden sträcks. Stämbanden blir således längre och tunnas ut. CT har alltså en pitch-höjande effekt. Du kan också hjälpa CT på traven genom att lyfta huvudet bakåt och sträcka halsen om du vill, säg, yla på månen. Det är alltså ingen slump att vargar och hundar gör detta för att få extra hög pitch när de ylar. Ylande och skrikande är dock, som vi konstaterade i början av det här inlägget, inte gängse i nutida kommunikation. Variationen i pitch tenderar att vara mer begränsad i tal. TA och CT i sång har jag skrivit mer om här. Utöver musklerna i larynx har vi naturligtvis en massa olika muskler i svalg, munhåla, velum, tunga och läppar som ständigt arbetar med att forma alla våra fonem (språkljud). Koordinationen mellan dem varierar varje sekund i och med vår koartikulation (talrörelsernas överlappning).

källa – filter-teorin

En av mina favoritbegrepp inom logopedin är källa – filter-teorin. Det sammanfattar egentligen allt jag tjatat om ovan. Vi har en källa, det vill säga stämbanden och vi har ett filter vilket är talröret med våra resonansrum från stämbanden och ut till läpparna.

Vi behöver också en kraft, det vill säga lufttrycket från lungorna. Lika enkelt som detta är, lika omfattande är vetenskapen kring dessa tre parametrar och hur de kan koordineras och kombineras i oändlighet. Sammanfattningsvis finns många likheter mellan talrösten och sångrösten. Och skillnaden mellan tal och sång, mer kortfattat? Mindre av allt. Vid tal har vi generellt en begränsning av sträckning i källa, av volym i filter och av subglottiskt tryck i kraft jämfört med vid sång. Tada.

Bild från: https://www.it-jim.com/blog/writings-on-the-wall-recognizing-speech-on-spectrograms/

”speech” som sångteknik

Speech i sång, eller speech level singing, har använts länge i kontemporär musik. Lyssnar vi på Frank Sinatra eller Ella Fitzgerald hör vi tydliga ”pratiga” partier utan högt subglottiskt tryck i larynx. Inte bara blev detta en (ihållande) trend utan tros även ha bidragit till god rösthälsa. På 1990-talet paketerade Seth Riggs sin speech-metod inom sångpedagogiken som han kallar just Speech Level Singing, SLS. Mycket kortfattat är ideologin i Riggs metod en relativt liten käköppning och ett avspänt larynx i stabiliserad central position. Att bibehålla larynx centralt (utan vertikala förändringar) ska leda till mindre muskelspänningar och en stabil stämbandsslutning med minimala skarvar. Riggs har arbetat med de största av de största men hans SLS är omdiskuterat. Vissa hyllar och vissa förkastar tekniken.

Ella Fitzgerald – The First Lady of Song
**Bild från: https://cdn.artphotolimited.com/images/5e43d752bd40b8182cd48126/1000×1000/ella-fitzgerald.jpg**

så varför måste vi prata om speech?

Jo, för att faktum är att om vi utgår från att vi ska använda vår talteknik och föra in den i vår sångteknik så är det underförstått att vi redan har en god talröst. Och så är det tyvärr inte alltid. Många av oss har brister i vår talröst och blir trötta, knarriga, klanglösa eller ligger i fel röstläge när vi pratar. Snabb överslagsräkning säger också att tal orsakar röststörningar. Forskning visar att över 16% av befolkningen lider eller har lidit av en röststörning. I andra länder kan siffran vara ännu högre. Så många arbetar ju inte som sångare (eller sjunger i samma omfattning) utan får helt enkelt röstbesvär på grund av sin talröst.

olika förutsättningar

Vi har också olika förutsättningar när det kommer till tal. På gruppnivå har män mer stämbandsmassa att och större lungor att jobba med. Kvinnor har mindre massa, mindre lungor och generellt även en bakre stämbandsglipa på grund av ett mer ovalt ringbrosk. Det innebär att en kvinna behöver öka sitt subglottiska tryck och låta stämbanden kollidera hårdare för att höras lika bra som en man. Som ni minns från inläggets början har kvinnor också en grundton på ca 200 Hz i talrösten mot männens 100 Hz. Dubbelt så mycket arbete alltså. Det är således inte en slump att tal kan kosta på mer för kvinnor. Könsskillnader i röster har jag skrivit mer om här.

***AI-bild på en rösttrött talare efter en lång dag.***

plocka russinen ur kakan

Som alltid rekommenderar jag att du som sångare, sångelev eller talare plockar russinen ur kakan (och prövar flera kakor så att du ser vilka som passar dig bäst). Ur Riggs SLS ska vi kanske inte använda oss av ett statiskt larynx med liten käköppning hela vägen upp på våra högsta toner, men att minska det subglottiska trycket kan vara en bra strategi. Och att reflektera över vår egen talröst och dess eventuella läckage, brist på stämbandsmassa, knarrighet eller hyperfunktion – javisst! Eller fundera på; blir jag mer hes när jag pratar än när jag sjunger? Ok, då kartlägger du vad du gör annorlunda vid tal. Kalas!
Vi talar ju faktiskt generellt mer än vi sjunger, så talrösten behöver också lite kärlek. Om du misstänker att du behöver en mer stabil och kärnfull talröst kan vid behov du ta hjälp av en logoped, logonom eller en kompetent sångpedagog.
Speech kan vara en utmärkt strategi, om vi använder den på rätt sätt och känner oss trygga i vår talröst.

Referenser

Lyberg-Åhlander, V., Rydell, R., Fredlund, P., Magnusson, C., & Wilén, S. (2019). Prevalence of Voice Disorders in the General Population, Based on the Stockholm Public Health Cohort. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 33(6), 900–905. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2018.07.007

Titze I. R. (2017). Human Speech: A Restricted Use of the Mammalian Larynx. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 31(2), 135–141. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2016.06.003

Speech Level Singing Manual https://www.scribd.com
https://www.riggsvocalstudio.com

Tillbaka

13 januari, 20257 april, 2026

Nya rön om Spasmodisk dysfoni

Inlägg 1:2025

Vi måste prata om Spasmodisk dysfoni.

Nytt år! Nya möjligheter! Nya inlägg på Sånglogopeden! Hoppas innerligt att ni haft en fin julledighet och fått välbehövlig återhämtning. Jag tar 2025 vid hornen och går ut hårt med årets första inlägg redan i början av januari. Det var nämligen så att jag fick ett grymt tips på ämne av en kollega – och jag älskar ju när ni som läser bloggen efterfrågar specifika ämnen att fördjupa oss i. Tipset denna gång gällde den nästan mytiska diagnosen Spasmodisk dysfoni. Har du hört talas om den? Du kanske vet hur den yttrar sig, men inte riktigt hur den uppstår? Vad är det som händer i kroppen? Och behöver vi adressera såväl foniatriska som neurologiska aspekter? Idag vet vi lite mer, tack vare en alldeles färsk artikel som lyfter just detta.

vad är spasmodisk dysfoni?

Namnet ger goda ledtrådar. ”Spasmodisk” kan vi ju räkna ut handlar om spasmer, alltså ofrivilliga muskelsammandragningar. Ett annat ord för det är dystoni, och Spasmodisk dysfoni (SD) är just en sådan. Svensk Dystoniförening förklarar begreppet på följande sätt:
”Dystoni orsakas av en störning i hjärnans rörelsecentrum som styr muskelaktiviteten. Detta kan ge upprepade ofrivilliga rörelser som skakningar och muskelsammandragningar och/eller onormal kroppshållning. De ofrivilliga rörelserna kan orsakas av muskelsammandragningar i en särskild muskel, en grupp av muskler, en del av kroppen, eller kan den omfatta hela kroppen. Dystoni kan drabba muskler lokalt i ett område av kroppen, som till exempel musklerna runt ögonen, i halsen och nacken, i en arm eller en fot (fokal dystoni), eller muskler i en större region, till exempel halsen och armarna (segmentell dystoni), armen och foten på samma sida (hemidystoni), eller hela kroppen (generell dystoni).” Dysfoni är ju bara ett annat ord för heshet, så SD är alltså en heshet som orsakas av spasmer.

symptom vid spasmodisk dysfoni

Som vi alla vet kan våra stämband adducera (slutas) och abducera (öppnas). SD manifesterar i flera former, beroende på vilka muskler som drabbas av dystoni. Vid adduktorformen, SD-AD, påverkas främst vokalismuskeln (muskeln närmast glottis i själva stämbanden) och m. crico-arytenoideus lateralis. Glottis smalnar av och rösten blir ansträngd, pressad och tillstrypt. Många fonationsbrott gör att talet låter upphackat och ord kan bli avhuggna eller svåra att starta. SD-AD är den vanligaste formen av SD.

M. crico-arytenoideus lateralis i grönt
**Bild från: https://www.kenhub.com/en/library/anatomy/lateral-cricoarytenoid-muscle**

I abdukturformen, SD-AB, påverkas m. crico-arytenoideus posterior (Posticus). Då är glottis öppet och rösten blir svag, läckande och viskande med fluktuerande klang. SD-AB är den näst vanligaste formen.

M. crico-arytenoideus posterior (Posticus) i grönt
**Bild från: https://www.kenhub.com/en/library/anatomy/posterior-cricoarytenoid-muscle**

I mixad form, SD-M, uppträder samtliga symptom. SD samförekommer ofta med rösttremor. Tremor innebär ofrivilliga, mer eller mindre rytmiska rörelser i muskulaturen. Rösten blir instabil, pressad eller läckande och talet uppfattas som hackigt. SD leder i de flesta fall till extrem rösttrötthet. Rösten kan bli svår att uppfatta, i synnerhet vid bakgrundsbuller.

”Är du ledsen, eller?”

Så vi har alltså ofrivilliga muskelspasmer vid fonation, och kanske också ofrivilliga skakningar på köpet. Det måste ge en ansenlig påverkan på hur vi låter? Faktum är att SD ofta anses vara ett svårt socialt handikapp med såväl fysisk som psykisk påfrestning. I många fall begränsar den drabbade sitt talande och/eller undviker socialt umgänge. Eftersom rösten låter instabil och hackig, ibland läckande och svag, kan individen med SD uppfattas ha ett sinnelag som hen inte har. Du kan låta osäker, ansträngd och inte minst som om du har nära till gråten. Jag minns en av mina patienter som beskrev hur hon, en glad och framgångsrik kvinna, uppfattades som lättrörd och ängslig av många arbetskamrater. Hur hon så ofta fått frågan om hon var ledsen att hon flera gånger blivit så arg att hon faktiskt börjat gråta, och då indirekt bekräftat fördomen.

vem drabbas?

SD är ett ovanligt tillstånd. Ungefär 25 på miljonen drabbas. Det är något vanligare hos kvinnor än hos män. Medelålder vid debut är ca 50 år, även om variationen är stor (standardavvikelse 19,1 år). I ca 25% av fallen finns en utlösande faktor, såsom övre luftvägsinfektion, tung stress, kris i familjen eller hot om kroppsskada. Man har även kopplat debut av SD till överansträngning av rösten. Vi känner idag inte till ett botemedel för SD, men vi kan behandla symptomen. Den vanligaste behandlingen (vid SD-AD) idag är injektioner med lågdos botulinumtoxin (japp, botox) bilateralt i m. thyroarytenoideus. Injektion ges vanligen genom sköldbrosket. Behandlingsintervall är ca fyra månader med förlängning över tid. Vissa biverkningar kan uppstå, såsom heshet och ibland sväljsvårigheter. Logopedstöd kan vara värdefullt före eller efter injektion för att optimera röstproduktionen.
Eftersom SD påverkar viljemässig styrning av talrösten kan andra sätt att använda rösten fungera bättre. Exempelvis kan man ”överlista” spasmerna genom att förställa rösten, att tala i falsett, viska eller sjunga. Detta fenomen har man även sett vid stamning och det grundar sig i att nervsignalerna från hjärnan till tal- och röstapparaten helt enkelt tar andra banor när vi gör något annorlunda.

Larynx.
**Bild från: https://communityent.com/throatvoice-issues/spasmodic-dysphonia/**

så varför måste vi prata om spasmodisk dysfoni?

Jo, för forskning har i ökande grad visat att de flesta fallen av SD har neurologisk bakgrund. Visst kan det finnas psykiska orsaker men mer och mer pekar på en stark koppling till centrala nervsystemet, närmare bestämt basala ganglierna i hjärnan. De basala ganglierna har en viktig funktion vid regleringen av våra rörelser. De tar emot och bearbetar signalflödet från cortex för att sedan sända det vidare till talamus, hjärnans kopplingsstation. Därifrån sänds signalerna tillbaka till rätt del av cortex och på så sätt fungerar basala ganglierna som ett återkopplingssystem som ser till att en rörelse blir jämn och välkoordinerad. SD tros bero på en funktionsstörning i basala ganglierna eller i deras förbindelse med andra centra i hjärnan. Men om obalansen sitter centralt, borde då inte fler delar av kroppen påverkas? Jo, kanske. Man har exempelvis fastställt att i andra fall där idiopatisk (okänd genes) cervikal dystoni, det vill säga kontraktioner i nackmusklerna, förekommer har 40% av patienterna fler dystoniska manifestationer i andra kroppsdelar. Dystonin har alltså inte satt sig i enbart en kroppslig funktion utan har en mer generell yttring. Så varför har vi tolkat just SD som ett tillstånd med psykologisk bakgrund? Har vi sett rösten som själens spegel och därmed utgått från att individen med SD måste ha upplevt något traumatiskt kopplat till sitt uttryck? Jag vet inte.

studie från 2024

Dressler och kollegor ville mer noggrant undersöka gemensamma faktorer hos individer med SD för att kunna kartlägga såväl riskfaktorer som neurologiska markörer. I studien inkluderades 115 patienter med SD (psykogen SD exkluderades), 77 kvinnor och 38 män, som undersöktes ur både foniatriskt och neurologiskt perspektiv. Deltagarnas medelålder vid studien var 69, 3 (standardavvikelse 16,3 år) och medelålder vid första SD-manifestation var 49, 7 år, med en spridning mellan 6 och 68 år.

metod

Designen på studien var kombinerad prospektiv och retrospektiv, det vill säga att man både följde deltagarna över tid och tittade på deras medicinsk historia. Alla deltagare utvärderades av neurologer vid Movement Disorders Section och av foniatrer (ja, obestämd form plural enligt SAOL) vid Department of Phoniatry på Hannover Medical School. Parametrarna som undersöktes var ålder vid studie och SD-debut, kön, första medicinska kontakt kring symptom (röstrelaterad eller motoriskt relaterad), huruvida andra dystonier uppträtt, ärftlighet samt diagnoser man tidigare erhållit. Man ville även undersöka eventuell exponering av antidopaminerga läkemedel, det vill säga mediciner som kan hämma dopaminreceptorernas förmåga, före SD-debut. Detta är intressant för att signalsubstansen dopamin, som är ansvarig för vår rörelsekontroll, utsöndras just i de basala ganglierna.

Basala ganglierna.
**Bild från: https://www.cmu.edu/news/stories/archives/2015/august/basal-ganglia-pathways.html**

resultat

Det visade sig att 63% av deltagarna med SD hade fler dystoniska symptom, bland annat cervikal dystoni och/eller dystoni i arm, käke och svalg. Dessa symtom hade uppträtt före SD hos 71%, efter SD hos 25% och samtidigt som SD hos 4%. Hos hela 17% av deltagarna fanns en eller flera familjemedlemmar med dystoni, och 3% hade SD i familjen. Detta får ses som anmärkningsvärt om man betänker att SD förekommer hos 0,0025% av befolkningen i stort. Sex procent hade exponerats för antidopaminerga läkemedel.

slutsats

I en studie från 2024 visade sig alltså hälften av deltagarna ha fått andra dystoniska symptom före SD debuterade. Detta visar på att SD är en typ av dystoni som vanligen sammanfaller med muskelkramper i andra kroppsdelar, eller som forskarna formulerar sig; SD är en del i syndromet dystoni. Inga starka samband med antidopaminerga medel kunde fastställas. Dressler och kollegor påpekar att patienter med SD bör utredas för andra dystonier, och att dystonipatienter bör utredas för SD. Med andra ord, foniatrer bör involvera neurologer och neurologer bör involvera foniatrer vid misstanke om dystoni.

avslutningsvis

Till sist, minns ni patienten jag berättade om? Som började gråta för att folk trodde att hon höll på att börja gråta? Hon hade ingen aning om att hon hade SD. Hon hade varit runt hos läkare, psykologer och förstå-sig-påare i många år utan svar och hade nästan gett upp hoppet när hon motvilligt tog emot en logopedremiss från sin husläkare. När vi träffades skickade jag henne genast till foniater (inte neurolog eftersom Dresslers artikel inte skrivits ännu) som mycket riktigt kunde bekräfta SD. Snabbt fick hon botox-behandling och vid vårt uppföljande möte några månader senare var hon så glad och nöjd! För henne fungerade injektioner utmärkt och äntligen lät hon precis som den hon var.
Fint så.

*Glad – inte ledsen.*
***Bild frå***n: ***https://img.freepik.com/premium-vector/cute-girl-opposite-words-happy-sad_338059-252.jpg***

Referenser

Dressler, D., Kopp, B., Pan, L., Blitzer, A., & Adib Saberi, F. (2024). Spasmodic dysphonia: the need for a combined neurological and phoniatric approach. Journal of neural transmission (Vienna, Austria : 1996), 10.1007/s00702-024-02868-x. Advance online publication. https://doi.org/10.1007/s00702-024-02868-x

Lindestad, P-Å. (2007). Neurologiskt betingade röststörningar. Hartelius L., Nettelbladt U.&Hammarberg B. (Red.) Logopedi (s. 299-314). Studentlitteratur. ISBN: 9789144038865.

Svensk Dystoniförening
http://www.dystoni.se

Tillbaka

18 november, 20247 april, 2026

Twang i sång: Fysiologi och variationer

Inlägg 4:2024

Vi måste prata om hur vi twangar.

Har du någonsin haft en spaning som du grubblat över i flera år – och så plötsligt kommer en vetenskaplig artikel som undersöker just den? Det har jag. Så nu måste vi prata om hur vi twangar. Jag tar det från början. Twang har jag ju redan skrivit om och jag såg det som att vi lyfter larynx lite grann, komprimerar larynxtub och orofarynx (mellansvalget) genom minskad käköppning och sen är det bra med det. Men så hände det sig under ett rep att en av mina närmaste sångkollegor påstod att hon inte kan twanga. Jag förstod inte alls och uppmanade henne till att härma mig när jag twangade vilket resulterade i att hon – en av Sveriges bästa sångerskor i min bok – helt tappade sin tonbildning. Hon fortsatte istället att sjunga som hon brukade, utan synlig komprimering eller minskad käköppning. Det som var ännu mer förvirrande var att jag ju hörde att hon twangade, hela tiden, och jag kunde inte förstå hur detta hängde ihop. Nu har jag fått ett svar. Vill ni veta? Häng med!

En av världens mest erkända twangare; Janice. ***Bild från: https://checkoutmag.co.uk/fashion/friends-the-reunion-could-this-be-any-more-perfect***

repetition av twang

Vad var twang nu igen då? Jo, genom att komprimera vår larynxtub skapar vi mer ”ring” i rösten, det där som gör resonansen vassare med mer ”brightness” (ett bra ord på svenska?) och som gör att rösten når ut mer. Med larynxtuben menar vi området från stämbanden upp till de ary-epiglottiska vecken. De ary-epiglottiska vecken är de membran (hinnor) som kopplar samman struplocket (epiglottis) och arytenoidbrosken. Membranen löper längs sidorna, medan struplocket och arytenoidbrosken formar främre respektive bakre väggen. Här har vi alltså en liten ”tub”, som leder vidare genom svalget (farynx) mot munhålan. Minns ni att jag beskrev begreppet ”pertubation”? Tänk dig en vattenslang där vatten kommer flödande. Om du pressar ihop vattenslangen får vattnet en starkare stråle som når längre, eller hur? När larynxtuben pressas samman (tänk vattenslang) och struplocket och arytenoidbrosken kommer närmare varandra blir tuben trängre. Samtidigt höjer vi struphuvudet vilket kortar vårt talrör (avståndet mellan stämbanden och läpparna), vilket i sin tur förstärker högre frekvenser i rösten. Vi skapar en viss förträngning även i munhålan genom tungans förhöjda position. Med en komprimerad larynxtub och struphuvudet i högre position får också stämbanden närmare till jobbet vilket ger glottis en tätare klang. Ljudvågorna som då skapas åker vidare genom det sammanpressande svalget och mynnar sedan ut i munhålan, som är avsevärt mycket större. Vad är det vi har skapat då? Jo, en egen liten hemgjord megafon. Allt detta sker alltså när vi twangar. Belöningen? Ungefär 10-15 dB starkare röst. Och en mer ekonomisk röstanvändning. Mer röst för pengarna, helt enkelt. Man talar även om oral twang, det vill säga förträngning i orofarynx, samt i vissa sammanhang om nasal twang där man faktiskt eftersträvar en liten öppning av velumporten.

*Larynxtuben.* **Bild från Saldías et al., 2020.**

så varför måste vi prata om twang igen?

Jo, för att som jag berörde i inledningen tycks sångare ofta ha olika uppfattning om såväl vad twang är och hur vi skapar den. Inte ens jag och min kollega upplevde samma sak. Om du som jag lyssnar (ohälsosamt?) mycket på olika sångare och hur de tweakar sina vokaler kan vi ju verkligen undra varför Celine Dion uttalar ”love” som ”löööörrv” med relativt stor käköppning medan Whitney uttalar det mer utflackat som ”loääve”, båda med twangande resonans som följd. I could’nt help but wonder – twangar vi olika?

studie från 2024

Som tur är undrade Jelinger et al. (2024) precis samma sak. Syftet med studien var att undersöka vad som händer på orofaryngeal nivå och i larynxtuben för att mer ingående kunna förklara fysiologin i twang och eventuella individuella variationer. Man bestämde sig för att jämföra ”speech quality” och ”twang quality”, alltså talröst med en twangande ton. Forskarna väntade sig skillnad mellan talröst och twang i följande avseenden:
– larynxhöjd (högre vid twang)
– oropharyngeal förträngning (större vid twang)
– förträngning i larynxtuben (större vid twang)

metod

Fem professionella sångare mellan 33 och 44 år, tre kvinnor och två män, producerade talmaterial (talröst) samt twangade på uthållen vokal /i/ (alltså stängd, främre vokal enligt IPA) utan vibrato. Sångarna, som alla var kunniga inom både klassisk och modern sång, fick direktivet att använda oral twang enligt Estills definition, det vill säga denna: ”High laryngeal position, high and forward position of the tongue, elevated position of the velum, and narrowed aryepiglottic sphincter without ventricular fold compression”. Velumporten skulle alltså hållas stängd. Deltagarna fick själva välja en bekväm ton att twanga i.

Deltagarna och vald ton. Amerikansk studie och amerikanska beteckningar.
***Bild från Jelinger et al., 2024***

MRI

Varje deltagares utförande övervakades med MRI, magnetkamera. Bredd och area uppmättes med axiala (uppifrån och ner) samt midsagittala (från sidan) bilder för att utvärdera förträngningar i orofarynx och larynxtuben samt larynxhöjd. Totalt gjordes sex scanningar à fyra sekunder per deltagare.

Mätning av larynxhöjd. ***Bild från Jelinger et al.***

Orofaryngeal förträngning definierades som bredden och arean av hålrummet mellan tungans bakre yta och/eller epiglottis bakre del och farynx bakre och laterala (sido-) väggar. Orofarynx mättes på två sätt (och det var här jag gick igång!). Orofarynx och larynxtub mättes mediolateralt, alltså sida till sida, och det kallar vi här för ML. Utöver det mätte man också anteroposteriort, alltså framifrån och bakåt, och det kallar vi AP.

Mätning av orofarynx i både AP (v) och ML (h). Ser ni hålrummets plus-form? ***Bild från Jelinger et al.***

resultat

Fyra av fem deltagare uppvisade en minskning av talrörets area vid twang jämfört med tal. Minskningen på orafaryngeal nivå sträckte sig mellan 18,8% till 49,6%. Utav dessa uppvisade tre deltagare uppvisade meningsfull (”meaningful”) minskning i ML och en deltagare i AP vid twang jämfört med tal. På gruppnivå var minskning i både ML och AP signifikant. På larynxtub-nivå uppvisade samtliga deltagare en minskning i area vid twang på mellan 11,8% till 52,4%. I larynxtuben minskade tre deltagare ”meningsfullt” i ML och två i AP. Även här var minskning på gruppnivå signifikant beträffande både ML och AP.
Fyra av fem deltagare höjde sitt larynx vid twang men skillnaden i larynxhöjd mellan tal och twang var ej signifikant.

Mätningar samtliga deltagare. ***Bild från Jelinger et al.***

slutsatser

Vi kan alltså fastställa att twang leder till reducerad area genom minskning såväl ML som AP i orofarynx och larynxtuben. I studien – som är alltför liten för att att dra långtgående slutsatser – var minskning i ML vanligare bland sångarna än i AP. Icke desto mindre visar detta att vi faktiskt gör på olika sätt när vi twangar. Forskarna lyfter att de individuella skillnaderna när de olika sångarna twangade var anmärkningsvärd och att detta belyser komplexiteten kring fysiologiska manövrar vid twang. Man lyfter också att mer forskning behövs vilket jag verkligen håller med om och ser fram emot. Jag tar i alla fall med mig att det inte tycks finnas ett svar på hur vi twangar. En minskning av area i orofarynx och i larynxtuben kan helt enkelt skapas på olika sätt. Varför? Vana, tycke och smak, anatomiska förutsättningar – vem vet? Jag lyssnar vidare på alla fantastiska sångares twang och försöker lista ut det. Hur gör du?

Celine Dion inviger OS 2024 efter en tids sjukdom. ***Bild från: https://www.instyle.com/celine-dion-dior-olympics-gown-construction-8685112***

Referenser

Jelinger, J., Perta, K., Lee, J., Wiksten, N., & Bae, Y. (2024). Oropharyngeal and Aryepiglottic Narrowing for Twang: A Magnetic Resonance Imaging Study. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, S0892-1997(24)00192-9. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2024.06.014

Perta, K., Bae, Y., & Obert, K. (2020). A pilot investigation of twang quality using magnetic resonance imaging. Logopedics, phoniatrics, vocology, 1–9. Advance online publication. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1080/14015439.2020.1757147

Saldías, M., Laukkanen, A. M., Guzmán, M., Miranda, G., Stoney, J., Alku, P., & Sundberg, J. (2020). The Vocal Tract in Loud Twang-Like Singing While Producing High and Low Pitches. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, S0892-1997(20)30057-6. Advance online publication. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2020.02.005

Sundberg, J., & Thalén, M. (2010). What is ”Twang”?. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 24(6), 654–660. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2009.03.003

Tillbaka

30 augusti, 20247 april, 2026

Hormonbehandling och röstkvalitet i klimakteriet

Inlägg 3:2024

Vi måste prata om klimakteriet – igen.

Hej alla kära läsare! Hoppas er sommar varit lika härlig som min. Nu drar jag igång hösten med allt vad det innebär och hoppas kunna hinna med 2-3 inlägg under terminen. Som ni minns handlade vårens sista inlägg om klimakteriet. Det verkar vara många av er som läst med intresse och jag har fått mycket uppskattning och fin respons kring detta ämnesval. Inlägget handlade hur rösten kan förändras under klimakteriet. Några exempel är sänkt grundfrekvens och signifikant lägre skattad röstkvalitet beträffande exempelvis jitter, signal/brus-ratio och s/z-ratio hos de postmenopausala kvinnorna (läs mer i det aktuella inlägget här). Jag avslutade förra gången med en frågeställning; Om nu hormonbehandling hjälper mot klimakteriesymptom – hjälper det även mot oönskade röstförändringar? Det ville belgiskan D’haeseleer och kollegor undersöka 2012.

Klimakteriet
**Bild från:** **https://livehealthy.muhealth.org/sites/livehealthy/files/styles/1200×900/public/2023-04/menopause_1600x740-01.jpg?itok=bOdj4jc0**

studie från 2012

D’haeseleer och kollegor var mycket väl medvetna om att det är svårt att skilja på kausala effekter på grund av klimakteriet och kausala effekter av själva åldrandet. Eftersom en longitudinell studie med samma kvinnor före och efter klimakteriet skulle ta många år, valde man att titta på olika individer i olika åldrar och stadie av klimakteriet. Här kan naturligtvis finnas individuella skillnader. Studien är inte perfekt, men den är en av mycket få studier som väljer att titta på röstpåverkan under klimakteriet kopplat till hormonterapi, HT.

metod

Studien genomfördes i två delstudier. I den första studien (D’haeseleer et al., 2011) jämfördes talröstkaraktäristika hos 22 unga kvinnor, 20 – 28 år, med 22 medelålders premenopausala (alltså inte i klimakteriet) kvinnor, 45 – 52 år, utan HT. Kvinnor i klimakteriet exkluderades i delstudie 1 för att kunna bortse från hormonell röstpåverkan under själva övergången. Man tittade på objektiva utfallsmått såsom akustisk analys och aerodynamiska resultat och subjektiva utfallsmått såsom perceptuell analys av lyssnare, videostroboskopi samt självskattning. Resultatet i delstudie 1 visade de medelålders premenopausala kvinnorna hade ett mindre röstomfång, lägre röstintensitet och lägre genomsnittlig grundton än de unga kvinnorna. Skillnaden var 13 Hz. Med detta vill man alltså visa att rösten förändras enbart av ålder, bortsett från hormoniell påverkan av klimakteriet.

Stjärnor då och nu. Alla på bilden är 50 år.
**Collage tillverkat av bilder från: https://www.today.com**

I delstudie 2 var huvudsyftet att undersöka eventuell effekt av HT på rösten hos postmenopausala kvinnor med och utan HT. Man vill även se om det fanns skillnader utifrån vilken HT som satts in, östrogen eller östrogen i kombination med progesteron. Nu har vi alltså redan slagit fast att rösten förändras på grund av åldrandet i sig. Återigen testades talrösten hos 59 postmenopausala kvinnor med HT och 46 postmenopausala kvinnor utan HT med fokus på akustisk analys, aerodynamiska resultat samt perceptuell analys av lyssnare, videostroboskopi och självskattning. Här användes även Dysphonia Severity Index, ungefär skattning av heshet, gjord av lyssnare. Studierna är icke-randomiserade tvärsnittsstudier. Det vill säga att man inte mäter samma kvinnor före och efter och att urvalet inte är randomiserat. Här måste man ju helt enkelt veta deltagarnas ålder samt vilka som tar hormonbehandling och inte.

resultat delstudie 2

Båda grupperna uppvisade en generellt god röstkvalitet vid såväl objektiv som subjektiv bedömning. Postmenopausala kvinnor utan HT hade dock en signifikant lägre genomsnittlig grundton än kvinnorna med HT. Skillnaden var 14 Hz, ungefär 1,3 halvtoner. Deltagarna utan HT kunde också fonera lägre än deltagarna med HT. Forskarna fann ingen skillnad i röstkvalitet mellan grupperna med HT med östrogen och HT med östrogen/progesteron. Man lyfter dock att östrogengruppen var mindre (n=16) än östrogen/progesteron.gruppen (n=43) och att säkra slutsatser kan vara svårt att dra. Forskarna gjorde också en annan spännande upptäckt.

bmi och östrogen

Hos postmenopausala kvinnor blir fettvävnad huvudkällan till östrogenproduktion. När en fettcell växer ökar nivån av endogent (kroppseget) östrogen. Kvinnor med högre BMI (Body Mass Index) har alltså högre östrogennivåer än kvinnor med typisk vikt. Mycket riktigt fann forskarna en högre genomsnittlig talgrundton hos de postmenopausala kvinnorna utan HT och med högt BMI än hos de med typiskt BMI. Högt BMI har alltså en ”skyddande effekt” mot sänkning av röstläget.

Grundtonsfrekvens i talröst hos kvinnor före klimakteriet, efter klimakteriet med HT, efter klimakteriet utan HT med högt BMI och efter klimakteriet utan HT med lågt BMI.
**Bild från D’haeseleer et al., 2012.**

så varför måste vi prata om klimakteriet – igen?

För att vi kvinnor behöver all information vi kan få kring klimakteriet och de förändringar det innebär. Finns möjlighet att påverka vasomotoriska, psykiska och strukturella symptom så ska vi ha en chans att göra det. I studierna ovan fann man ingen negativ påverkan på röstkvalitet eller självskattade röstbesvär. Det är bra. Andra studier har dock visat på detta. Som D’haeseleer och kollegor påpekar är medelålders kvinnor en mycket heterogen grupp som dessutom har olika röstkrav beroende på yrke. I dessa studier har man kontrollerat för ålder, BMI och rökning men andra parametrar såsom livsstil, röstvanor och rösthygien är svårare att följa upp exakt.

förändrat röstläge – bra, dåligt eller skitsamma?

Den tydligaste röstskillnaden mellan postmenopausala kvinnor med och utan HT är alltså röstläget, vilket var lägre hos kvinnor som inte genomgått hormonbehandling. Men varför sjunker röstläget i och med klimakteriet? Sannolikt påverkar flera faktorer. Risken för ödem i stämbanden ökar då östrogenet går ner och vätska i stämbandet ökar naturligtvis massan. I vårt åldrande larynx försämras också elasticiteten vilket kan förlångsamma svängningarna. Sammantaget går antal svängningar per sekund ner och då sänks grundtonen. Är det så farligt då? Lite mörkare, grövre röst med åren. Vi tjejer måste ju höja våra röster för att höras? Nja, det är väl själva förändringen som är grejen. Att vi plötsligt måste förhålla oss till en annan röst och stämband som rör sig annorlunda. Att vårt omfång påverkas och att det kan kännas ”tyngre” att använda rösten. Vill vi det eller vill vi inte det? Ju mer vi vet desto lättare kan vi göra medvetna val. Hormonbehandling under klimakteriet kan minska antalet oönskade, osköna symptom – även röstförändringar.

Kom ihåg att läkare alltid behöver ta ställning till och övervaka all hormonell behandling.

Referenser

D’haeseleer, E., Depypere, H., Claeys, S., Wuyts, F. L., Baudonck, N., & Van Lierde, K. M. (2011). Vocal characteristics of middle-aged premenopausal women. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 25(3), 360–366. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2009.10.016

D’haeseleer, E., Van Lierde, K., Claeys, S., & Depypere, H. (2012). The impact of menopause and hormone therapy on voice and nasal resonance. Facts, views & vision in ObGyn, 4(1), 38–41.

D’haeseleer, E., Depypere, H., Claeys, S., Baudonck, N., & Van Lierde, K. (2012). The impact of hormone therapy on vocal quality in postmenopausal women. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 26(5), 671.e1–671.e6717. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2011.11.011

Shankar, R., Raj, A., Rathore, P. K., Meher, R., Kaushik, S., & Batra, V. (2022). Menopause and its Effect on Voice. Indian journal of otolaryngology and head and neck surgery : official publication of the Association of Otolaryngologists of India, 74(Suppl 3), 5524–5530. https://doi.org/10.1007/s12070-021-02870-9

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/medicinens-abc/2023/05/abc-om-klimakterievard/

Tillbaka

8 april, 20247 april, 2026

Klimakteriet och rösten: Vad du behöver veta

Inlägg 2:2024

Vi måste prata om klimakteriet.

Klimakteriet. Vi tar det igen, som exponeringsterapi. Klimakteriet.
Det bara finns där. För vissa; inget större bekymmer. För andra; elefanten i rummet, Mount Doom eller det slutgiltiga kvittot på att bäst före-datumet gått ut. Vi kan kan inte klicka i Nej tack-rutan eller avregistrera oss. Klimakteriet kommer, förr eller senare. Klimakteriet, eller snarare minskningen av könshormon, sker hos både (biologiska) kvinnor och män, men hos kvinnor är de kroppsliga förändringarna större. Män har generellt en jämnare hormonell nedgång. Efter fyrtioårsåldern minskar testosteronet hos män med ca 1% per år. Nedgången påverkar vanligen inte möjligheten till reproduktion, även vid högre ålder. Testosteronet minskar olika mycket hos olika individer. Hos vissa män ses en kraftigare nedgång och det är oftast de männen som får ”klimakteriesymptom”. Exempel på dessa är
– nedsatt sexlust
– svårighet att få erektion
– obehag eller svullnad i brösten
– infertilitet
– påverkan på skelettet och minskning i längd
– minskat självförtroende
– minskad muskelmassa
– sömnstörningar
– vallningar och svettningar

Ok, 1 – 1. Ni män kan också få bekymmer. Trots det kommer det här inlägget främst att beröra hur kvinnor påverkas. När det kommer till klimakteriet finns det faktiskt – kors i taket – forskning gjord på företrädelsevis kvinnor.

*Ett medelålders par.*
***Bild från:*** **https://thatgrapejuice.net/2024/01/beyonce-jay-z-step-out-in-style-for-lebron-james-studio-54-themed-birthday-bash/**

Reclaim the klimakterie

Många teman här i bloggen rör inte mig personligen, men det här gör det. Jag tänkte därför bli lite personlig här i inledningen av detta inlägg. Jag är i förklimakteriet eller perimenopaus. Sannolikt snart i mittenfasen; klimakteriet, menopaus (den tredje och sista fasen kallas postklimakteriet, postmenopaus, och varar livet ut). Ibland delas klimakteriet upp i fyra faser; premenopaus, perimenopause – övergångsperiod till menopaus, menopaus och postmenopaus. Många av mina kvinnliga vänner och kollegor är i samma stadie som jag. Vi sätter en ära i att prata med varandra om klimakteriet, dess symptom och vilka hjälpmedel som finns. Jag har ingen aning om hur generationerna före oss har berört saken med varandra, men jag tänker att det är väldigt viktigt att adressera och normalisera klimakteriet. Vi ska prata med varandra och samhället ska lyfta klimakteriet i media och i kulturen. Det görs faktiskt också i större utsträckning nu. I en av krönikorna jag nyligen läst kring ämnet synliggjorde författarinnan hur man förr sänkte rösten eller viskade om man pratade om klimakteriebesvär på arbetsplatsen. Inte nu längre. Du ska kunna prata om oönskade klimakteriesymptom precis som du kan prata om sömnsvårigheter på grund av småbarn eller besvär av en bruten arm. Bort med skam, skuld och ålderism och in med fakta, systerskap och lösningsorienterade tips. Jag och mina väninnor har exempelvis givit varandra råd kring träning (ökad muskelmassa), sömn (helst rutinbunden), mat (näringsriktig) och framför allt hormonbehandling (boka tid idag!). Det är nog ingen slump att många hormonpreparat blev restnoterade i Sverige när vi kvinnor väl började prata med varandra. Jag överdriver inte när jag säger att vänner till mig beskriver att jag räddat deras liv efter att de tipsats om och inlett hormonbehandling. Naturligtvis behöver behandlingen alltid ordineras och övervakas av en god läkare. Här kommer tyvärr några anekdotiska exempel på läkare som kanske inte ska arbeta med medelålders kvinnor som patientgrupp. Jag tänker på en god vän vars läkare inte ville skriva ut hormonpreparat baserat på att hon var yngre än hans flickvän som ”absolut inte var i klimakteriet” och då kunde min vän inte heller vara det, eller de många bekanta som förvirrade kommit ut från läkaren med recept på antidepressiva istället för hormontabletter, eller hur jag själv initialt nekades hormonbehandling av en kvinnlig (!) läkare för att jag ”var så fin”.

klimakteriet – ett kunskapsglapp?

Även på nätet skiljer sig uppgifterna kring klimakteriesymptom ofta åt. Rejält. Jag tar mig friheten att citera några hemsidor kring exemplet ”vallningar” här. Vad är då vallningar och hur känns det, undrade jag för ungefär ett år sedan.
Enligt en vårdgivare ser det ut så här:
”Vallningar uppstår i samband med att mensen slutar, vanligen i 50-årsåldern. Det är väldigt individuellt hur det påverkar dig. Vissa har inga besvär, andra har besvär som går att hantera, medan andra kan ha så svåra besvär att det påverkar livet negativt.”
Lite vagt, tycker jag. Och kommer verkligen vallningarna när mensen slutar?
Så här skriver en annan vårdgivare:
”Värmevallningar och svettningar är de besvär som flest människor förknippar med klimakteriet. Vallningar och svettningar beror på att kroppens förmåga att reglera temperaturen kommer i obalans när nivåerna av östrogen minskar. Värmevallningar börjar oftast i höjd med hjärtat och breder sedan ut sig uppåt över halsen, ansiktet, hårfästet och ut i armarna. Ibland sprids känslan över hela kroppen. Du känner dig väldigt varm. Du kan också uppleva att du blir röd i ansiktet, svettas på kroppen, i ansiktet och i hårfästet. En del kvinnor får hjärtklappning och en känsla av ångest när detta händer.”
Aha, här benämns alltså inte bara känslan av värme utan även av ångest. Väldigt viktig information, tycker jag.
En aktör inom vårdartiklar för kvinnor vågar vara ännu tydligare:
”Vissa klimakteriesymptom är förknippade med eller kan leda till ångestkänslor. Värmevallningar påminner om panikattacker och orsakar ibland både svettningar och hjärtklappning.”
Ok! Då var det alltså vallningar jag hade börjat känna, vilka för mig inte alls förknippades med en värmekänsla. Detta hade jag absolut ingen aning om. Det var tack vare just den här hemsidan som jag bestämde mig för att söka hjälp.

vad händer i klimakteriet?

För kvinnor börjar klimakteriets första fas någonstans runt 40 års ålder. Äggstockarnas produktion av östrogen och pregesteron börjar svikta. Lutealfasen, den sista delen av kvinnans menstruationscykel, kan påverkas med minskad progesteronstegring och cykeln kan bli kortare. När östrogenproduktionen har minskat till en viss nivå störs ägglossningen, vilket kan leda till blödningar utan ägglossning. Dessa blödningar kan vara oregelbundna, kraftiga och långdragna. Här startar även de vasomotoriska symptomen, det vill säga exempelvis vallningar, svettningar och sömnproblem som följd av sjunkande och svängande östrogennivåer. Vid menopaus sker den sista spontana menstruationsblödningen, i genomsnitt vid 51,5 års ålder. Postmenopaus är tiden efter menopaus och varar resten av livet. Folliklarnas östrogenproduktion i äggstockarna upphör. Denna fas kännetecknas av symtom på vulvovaginal atrofi med torra slemhinnor i underlivet, sveda och smärta vid samlag. Vasomotoriska symptom kan kvarstå och andra symptom som kan uppstå är urinträngningar och urinvägsinfektioner. Klimakteriet pågår sammanlagt i fem till tio år.

vasomotoriska symptom

Vasomotoriska symtom är processer i kroppen kopplade till blodtillförseln till våra slemhinnor. Hela 75 % av alla kvinnor i klimakteriet drabbas. Listan är lång: blodvallningar, hjärtklappning, svettningar, sömnrubbning, huvudvärk, yrsel, muskel- och ledvärk, myrkrypningar, torra slemhinnor och minskad sexlust. Besvären kan börja flera år före menopaus och fortsätta i flera år efter. Vasomotoriska symptom avtar i regel medan atrofiska symtom kvarstår utan behandling. Hormonbehandling är den mest effektiva behandlingen mot vasomotoriska symtom. Behandlingen, vanligen med östrogen och progesteron, har positiva hälsoeffekter och förbättrar livskvaliteten för många kvinnor om den sätts in i nära anslutning till menopaus. Det finns också många andra symtom som ofta förekommer under klimakteriet. Ganska trist lista det också; humörförändringar, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, ökad stresskänslighet, oro, ångest, nedstämdhet och depression. Dessa symtom är inte säkert kopplade till östrogenbristen i sig, men kan indirekt ha samband med klimakteriet och lindras av hormonbehandling.

så varför måste vi prata om klimakteriet?

Det har jag redan berättat. Men varför måste vi prata om klimakteriet här – i en röstblogg? Jo, för att klimakteriet även kan påverka vår röst.
Att hormoner påverkar våra stämband råder inget tvivel om. Detta kan ses genom de laryngeala skillnader som finns mellan kvinnor och män samt genom målbrottet (som sker hos både kvinnor och män, vilket jag skrivit om här). Könsskillnader i rösten beror bland annat på att det finns hormonreceptorer i stämbanden. Det faktum att receptorer för östrogen och progesteron finns i stämbandens epitelvävnad, körtelceller och foibroblaster (bindvävsceller) gör att vi kan anta att stämbandens struktur kan påverkas av hormonella förändringar. Detta ville Shankar med kollegor applicera på klimakteriet och undersöka i en studie från 2022.

studie från 2022

I studien, som var en fall-kontrollstudie, deltog 100 individer i två grupper. Den första gruppen var 50 postmenopausala kvinnor i åldern 35-55 år vars menstruation upphört sedan ett år. Kontrollgruppen var 50 premenopausala kvinnor med regelbunden mens i samma ålder. Exklutionskriterier i studien var laryngeal patologi, historia av ”voice abuse” (exempelvis lärare och sångare), rökning, användande av sterioder, graviditet, hypo- och hyperthyriodea samt pågående hormonbehandling. Syftet med studien var att undersöka röstkvaliteten hos båda grupperna samt att fastställa huruvida det fanns ett kausalt samband mellan hormonnivåer och röstkvalitet.

*En grupp kvinnor (ej deltagare i studien)*
***Bild från: https://stock.adobe.com/search?k=women+group***

metod

Hos deltagarna genomfördes detaljerad anamnes för att utesluta någon form av patologi samt generell kroppslig undersökning, indirekt laryngoskopi med spegel för att utesluta lokal patologi, röstanalys samt biokemisk analys genom blodprov. Vid den akustiska röstanalysen mättes:
1. Grundfrekvens, stämbandssvängningar per sekund (Hz)
2. Maximal fonationstid (hur länge du kan hålla ut en ton, exempelvis /aa/)
3. Pitch (Hz) (anges inte tydligare än så)
4. Jitter % (variationer i stämbandens frekvens)
5. Shimmer % (variationer i ljudvågens amplitud)
6. Signal/brus-förhållandet (förenklat mäter det ratiot mellan periodiska och icke-periodiska komponenter i rösten)
7. S/Z Ratio (förenklat mäter det effektiviteten i stämbandslutningen genom att jämföra hur länge vi håller ut ett tonlöst /s/ respektive ett tonande /z/)
Vid den perceptuella röstanalysen skattades följande parametrar:
– Harshness (tolkar jag som pressad röst)
– Hoarseness (tolkar jag som heshet)
– Breathiness (tolkar jag som läckage)
Poäng 0 för normal nivå, 1 för mild, 2 för måttlig och 3 för grav, alltså ju högre poäng desto sämre röstkvalitet.

resultat

Som väntat var skillnaden i östrogen- och progesteronnivåer signifikant mellan grupperna. Forskarna fann även signifikant skillnad mellan de premenopausala och postmenopausala kvinnorna beträffande nästan alla akustiska röstparametrar, exempelvis grundfrekvens, jitter, signal/brus-ratio och s/z-ratio. Poängen beträffande röstkvaliteten bedömdes vara signifikant lägre i den premenopausala gruppen, vilket indikerar att röstkvaliten var sämre hos de postmenopausala kvinnorna, se Tabell 4.

Röstparametrar före och efter klimakteriet.
**Bild från Shankar et. al., 2022**

diskussion

I studien fann forskarna alltså ett mer negativt resultat beträffande såväl akustiska röstparametrar som perceptuell röstkvalitet efter klimakteriet. Man noterar att man inte såg en linjär korrelation mellan röstkvalitet och östrogen- och progesteronnivå. Kan man då fastställa att hormonella förändringar ligger bakom röstförändringarna eller fanns det någon bakomliggande faktor som bidrog till resultatet? Trots att åldrarna i grupperna låg mellan samma spann fanns fler i den högre åldersgruppen bland de postmenopausala kvinnorna, se Tabell 2. Parallellt med att klimakteriet fortlöper blir vi äldre och även det kan påverka stämbanden, exempelvis genom muskelatrofi, förhårdning eller förbening av brosk, förtjockning av stämbanden, minskning av kollagen och generellt en större stelhet i larynx. Forskarna lyfter att dessa förändringar kan vara svåra att helt särskilja från förändringar kopplade till hormonnivåer. Slutsatsen är att ja – rösten förändras efter klimakteriet och vi behöver mer forskning kring detta.

mer forskning…

Så vad gör vi med den här informationen? Vi vet att rösten påverkas negativt under klimakteriet. Vi vet att hormonbehandling vid menopaus kan minska vasomotoriska symtom, det vill säga processer i kroppen kopplade till blodtillförseln till våra slemhinnor. Vi vet också att stämbanden bland annat består av blodkärl och slemhinnor. Betyder detta att vi kan kontrollera och till och med förhindra förändringar i stämbanden genom hormonbehandling? En mycket bra fråga! Finns det forskning på det? Jajamensan. Men, det sparar jag till nästa inlägg.
Stay tuned!

Kom ihåg att läkare alltid behöver ta ställning till och övervaka all hormonell behandling.

Referenser

Deecher, D. C., & Dorries, K. (2007). Understanding the pathophysiology of vasomotor symptoms (hot flushes and night sweats) that occur in perimenopause, menopause, and postmenopause life stages. Archives of women’s mental health, 10(6), 247–257. https://doi.org/10.1007/s00737-007-0209-5

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/medicinens-abc/2023/05/abc-om-klimakterievard/

https://www.mayoclinic.org/healthy-lifestyle/mens-health/in-depth/male-menopause/art-20048056

Tillbaka

12 februari, 20247 april, 2026

Hur kortison påverkar stämbanden och rösten

Inlägg 1:2024

Vi måste prata om kortison.

Är rösten ditt arbetsverktyg? Då kan kortison vara din bästa vän – och din värsta fiende. Inhalationssteroider, det vill säga kortison som inhaleras oralt för att nå luftrör och lungor, är en vanlig behandling vid exempelvis astma, förkylningsastma och KOL. Steroiderna verkar genom att dämpa inflammationen i luftrören och används ofta dagligen. Kortison används även i tablettform, salva eller injektioner som behandling vid ett antal tillstånd och sjukdomar. Förr tog även astmadrabbade kortisonet i tablettform. Då fick individen i sig en större dos kortison som påverkade hela kroppen vilket kunde leda till biverkningar såsom vätskeansamling, tunn och skör hud, nedsatt immunförsvar, muskelsvaghet och högt blodtryck. Genom att istället inhalera verkar läkemedlet lokal, det vill säga där det ska; övre och nedre luftvägar. Är du astmatiker är kortisonet en gammal trogen vän som alltid finns där för dig när det är svårt att andas. Tänk Jennifer Aniston och Courtney Cox.

Inhalatorer
**Bild från: https://www.asthma.de/sites/asthma_de/files/2020-05/behandlung-sprays-artikelbild.jpg**

kortison akut

Det är inte ovanligt att sångare och artister förskrivs kortisontabletter inför premiärer och föreställningar vid övre luftvägsinfektioner. En variant är Betapred, ett kraftigt inflammationsdämpande kortisonpreparat för korttidsbehandling som kan göra så att sångarens stämband återhämtar sig tillräckligt för att genomföra ett framträdande. Många vittnar om ett mirakulöst tillfrisknande där rösten plötsligt går att använda igen under en kortare tid. Jag är en av dem. Ofta kommer sedan en ”baksmälla”, när stämbanden – som faktiskt är sjuka – återgår till sin inflammerade, svullna form, nu ännu tröttare. Hur som helst kan kortison i dessa, enstaka fall vara din bästa vän. Eftersom kroppens naturliga skydd (svullnaden) försvinner med kortisonet och det finns risk för överbelastning kan vi se det som en kortvarig, intensiv, bedräglig vänskap. Tänk Paris Hilton och Nicole Richie.

Paris & Nicole – Best Friends Not Forever
**Bild från: https://www.teenvogue.com/gallery/celebrity-friend-breakups**

så varför måste vi prata om kortison?

Jo, för att kortison kan visa sig vara skadligt för rösten, vilket särskilt drabbar de med rösten som arbetsverktyg – det vill säga väldigt många. Då syftar jag inte på enstaka tablettkurer med kortison (även om det kan överanvändas och påverka stämbanden) utan just inhalationssteroider. Jag kan inte nog understryka hur betydelsefullt kortison är för behandling av en rad sjukdomar. Inhalationssteroider är idag den mest effektiva behandlingen mot astma. Steroider motverkar inflammation främst genom att stänga av inflammatoriska gener och kan även reglera luftvägarnas hyperresponsivitet vid astma. Men, eftersom vi alltså eftersträvar att dra ner steroiderna i luftrören kommer de oundvikligen passera stämbanden och där kan kortisonet dessvärre orsaka bekymmer.

vad är problemet?

Inhalationssteroider har sedan många år kopplats till dysfoni. Det anses vara den vanligaste bieffekten vid inhalationssteroider och studier har visat att mer än hälften av de som medicinerar upplever heshet i samband med inhalation. Detta bekräftades återigen under 2023 i en stor kontrollerad studie. Naunheim et al. jämförde 6 551 individer med konstaterad dysfoni med en lika stor kontrollgrupp med matchande demografi utan dysfoni. Resultatet visade att dysfoni var signifikant associerad med inhalationssteroider. Flera parametrar kan ligga bakom hesheten. Kortison kan orsaka myopati, det vill säga atrofi (förtvining, tillbakabildning) och svaghet i muskler. I detta fall i laryngeala muskler, vilket kan påverka röstfunktionen. Tillståndet är reversibelt när behandlingen upphör.
Kortison påverkar även fibroblasterna i bindväven och hämmar dess förmåga att producera kollagen. Det är därför kortison tunnar ut hud vid kutan behandling. Eftersom stämbandens lager av slemhinna består av mjuk bindväv är även de i fara. En påverkan på slemhinnan kan förändra stämbanden strukturellt och därmed påverka rösten.

studie kring stämbandsskador orsakade av kortison

År 2006 kartlade Krecicki et al. laryngeala skador vanligen orsakade av inhalationssteroider i en kontrollerad studie. Stämbanden hos 50 astmatiker mellan 22 och 83 år (medelålder 50) undersöktes detaljerat med laryngoskop. Samtliga deltagare använde inhalationssteroider regelbundet. Ingen hade tidigare kända laryngeala förändringar och ingen var rökare. Här följer det trista resultatet.

stämbandsatrofi

Atrofi i stämbanden (Vocal Fold Atrophy), det vill säga när stämbanden förtvinar, fanns hos 20% av deltagarna. Tillbakabildning av stämbanden leder till en minskning i storlek och påverkan av funktion. Atrofi i stämbanden var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

atrofi i larynx slemhinna

Atrofiering av slemhinnan i larynx, som täcker fickband och stämband (Atrophy of Laryngeal Mucosa) återfanns hos 44% av deltagarna. Kortison kan som sagt påverka kollagenet i bindväven och även vara uttorkande. Atrofi i slemhinnan var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

spolformad stämbandsglipa

Försämrad stämbandsadduktion på grund av atrofi eller försvagning (Vocal Fold Bowing) återfanns hos 20% av deltagarna. Vid detta tillstånd uppstår en spolformad glipa som ofta påverkar fonationen. Spolformad stämbandsglipa var signifikant mer vanligt hos deltagarna än hos kontrollgruppen.

svampinfektion

Utöver strukturella skador konstaterade Krecicki et al. att svampinfektion (Candidosis) på stämbanden, sedan länge förknippat med inhalationssteroider, var den vanligaste bieffekten av kortisonet. Candida är en jästsvamp som finns naturligt i oss, till exempel i munhålan. Om den skyddande slemhinnan bryts ner (i det här fallet av kortison) kan det orsaka överväxt av Candida på stämbanden. Stämbanden får en vit- eller gråaktig färg och individen drabbas ofta av dysfoni och ibland till och med dysfagi.

Kronisk laryngit

Krecicki et al. lyfter inte kronisk laryngit (kroniskt inflammerat larynx) i sin studie. Faktum är dock att viss kronisk laryngiti faktiskt orsakas av kortison och kallas Steroid inhaler laryngitis. Kardinalsymptomen är dysfoni, harklingar och påverkad röst. Klangen blir ofta grov och mörk.

kortison eller inte kortison?

Sammantaget ser vi alltså att kortison också kan vara en riktigt dålig kompis. En sån som till en början ställer upp och finns där för dig men som plötsligt bara flippar och blir helt oresonlig. Alltså, vi snackar Will Smith och Chris Rock. Vad ska då prioriteras? Stämband i toppform eller andningsmekanismen? Självklart måste hälsan (och livhanken) alltid gå först och där är kortisonet en hjälte och räddande ängel (Aniston & Cox igen). Det vi kan göra är att hålla oss uppdaterade med vår läkare kring när och hur ofta inhalationssteroider behöver tas samt om det finns kortisonfria alternativ. Vid en längre tids heshet behöver både både vårdgivare och vårdtagare ställa rätt frågor kring eventuell behandling med inhalationssteroider. I synnerhet då förkylning, stämbandsknutor och reflux uteslutits som etiologi till dysfoni. Vi som vårdtagare behöver vara medvetna om att kortison kan orsaka stämbandsskador och röststörningar. Även när den är vår BFF.

Referenser

Barnes P. J. (2010). Inhaled Corticosteroids. Pharmaceuticals (Basel, Switzerland), 3(3), 514–540. https://doi.org/10.3390/ph3030514

DelGaudio J. M. (2002). Steroid inhaler laryngitis: dysphonia caused by inhaled fluticasone therapy. Archives of otolaryngology–head & neck surgery, 128(6), 677–681. https://doi.org/10.1001/archotol.128.6.677

Krecicki, T., Liebhart, J., Morawska-Kochman, M., Liebhart, E., Zatoński, M., & Zalesska-Krecicka, M. (2006). Corticosteroid-induced laryngeal disorders in asthma. Medical science monitor : international medical journal of experimental and clinical research, 12(8), CR351–CR354.

Naunheim, M. R., Huston, M. N., & Bhattacharyya, N. (2023). Voice Disorders Associated With the Use of Inhaled Corticosteroids. Otolaryngology–head and neck surgery : official journal of American Academy of Otolaryngology-Head and Neck Surgery, 168(5), 1034–1037. https://doi.org/10.1002/ohn.198

O’Byrne, P. M., & Inman, M. D. (2003). Airway hyperresponsiveness. Chest, 123(3 Suppl), 411S–6S. https://doi.org/10.1378/chest.123.3_suppl.411s

Tang, S. S., Mohad, V., Gowda, M., & Thibeault, S. L. (2017). Insights Into the Role of Collagen in Vocal Fold Health and Disease. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 31(5), 520–527. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2017.01.008

Townley, R. G., & Suliaman, F. (1987). The mechanism of corticosteroids in treating asthma. Annals of allergy, 58(1), 1–6.

https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/behandlingar-med-lakemedel/behandling-med-kortison/

https://www.fass.se/LIF/product?nplId=19631127000024

Tillbaka

30 november, 20237 april, 2026

SOVT-övningar: Rör, pipor och kazoo-effekter

Inlägg 5:2023

Vi måste prata om rör, pipor, straws & kazoos.

Har du ett fonationsrör? Eller en röst-pipa? Eller ett singing straw? Eller en finger-kazoo? Är det tillverkat av plast eller glas eller latex eller silikon eller metall? Eller kör du old school med ett helt vanligt sugrör? Eller old-old school med oscillerande SOVT (Semi-Occluded Vocal Tract) genom lip trills eller handen för munnen? Jobbar du med RTPW (Resonance Tube Phonation with the free end in Water) eller med den fria änden i luft? Fonerar du med lågt subglottalt tryck eller med hårt? Fonerar du mjukt i max en minut eller sjunger du hela din repertoar fullt ut rakt in i röret? Summa summarum – rörfonation är rörigt. I det här inlägget ska jag försöka reda ut delar av röran.

**Bild från: https://pubs.asha.org/doi/abs/10.1044/2021_JSLHR-20-00629**

vad är det som händer?!

SOVT-övningar, det vill säga röstövningar med ett semi-ockluderat (halvstängt) talrör, har i många studier visat sig ha positiva effekter. Ofta har vi ett redskap i munnen, såsom ett rör, en pipa, en kazoo eller ett ”straw”. Förenklat kan en säga att genom att förlänga talröret (med röret, pipan, kazoon etc.) samtidigt som vi smalnar av det (röret, pipan, kazoon etc. har en mindre diameter är vårt talrör) förstärker vi dess tröghet (inertence). I och med att vi sluter munnen om prylen smalnar vi även av vår larynxtub (hörde jag ”twang”? Läs mer om twang här) vilket ytterligare ökar trögheten och påverkar formanterna (mycket förenklat; de frekvenser i rösten som trivs och svänger tillsammans). Dessa tre parametrar leder till att stämbandsvibrationerna förstärks vilket stärker ”vokal-ekonomin” (the vocal economy). Du får alltså mer röst för pengarna. Vidare sänks fonationströskeltrycket, det lägsta subglottiska tryck som krävs för att stämbanden ska fonera. Du behöver alltså arbeta mindre för att skapa din röst.

Maximum Flow Declination Rate

Talrörets tröghet ökar även vårt MFDR, Maximum Flow Declination Rate. Vad är det nu då? Ungefär såhär; våra stämband vibrerar på grund av det subglottiska trycket från lungorna. De öppnas och stängs hundratals gånger per sekund vid fonation. Luft strömmar alltså ut mellan stämbanden i varje cykel, hundratals gånger per sekund när vi pratar eller sjunger. Maximum Flow Declination Rate innebär den snabbast möjliga sänkningen av trycket i luftflödet i varje cykel. Med andra ord – vi vill gå från högt luftflöde mellan stämbanden till noll luftflöde mellan stämbanden så fort vi kan. Om och när vi lyckas med det förstärks energin i ljudet vilket ger mer kraft i rösten. Trögheten i talröret hjälper också till i denna process, i synnerhet kring övertonernas intensiteten.

Rektangulärt glottis

Dessutom påverkar det höjda orala trycket vid ett halvstängt talrör ovansidan av stämbanden. Det orala trycket håller stämbanden separerade och ger stämbanden en rektangulär form. Fyrkantiga stämband, där de mediala ytorna är parallella med varandra, har lågt fonationströskeltryck vilket kräver mindre adduktion av stämbanden. Detta kan i sin tur leda till en mindre pressad och hyperfunktionell röst.

Graf över glottis form och tjocklek. Överst är stämbandens övre delar mer adducerade än de undre, konvergent.
I mitten är stämbanden helt parallella, rektangulär glottis.
Nederst är stämbandens nedre delar mer adducerade än de övre, divergent.
**Bild från: Titze, 2014**

*Förtydligande bild av konvergerande (sammangående), divergerande (isärgående) och fyrkantig glottisform.*
**Bild från: https://entokey.com/of-voice-production/**

så varför måste vi prata om rör, pipor, straws & kazoos?

Jo, för att det verkar råda en viss förvirring kring vilken typ av rör/pipa/straw en ska ha när och hur en ska använda den. Dessutom har redskap för SOVT-övningar (SOVTE, Semi-Occluded Vocal Tract Excercises) vuxit till en form av industri där tillverkare lovar tusenfalt och kan ta dryga tusenlappen för just deras produkt. Kvaliteten på forskningsunderlaget och evidensen för de olika redskapen kan också variera. Majoriteten av forskningen på SOVTE är gjord med klassiska fonationsrör i glas eller silikon. Den kan alltså vara viktigt att veta specifikt vad en behöver och framför allt varför. Just syftet med redskapet verkar ha glömts bort i jakten på den perfekta SOVT-övningen och den perfekta rösten. Här följer ett urval av SOVTE-redskap, syftet med dem och en kortfattad översikt av vad forskningen säger.

fonationsrör i glas

Initialt framtaget som ett logopediskt hjälpmedel för nasala barn. Därefter mycket vanligt förekommande för behandling av röststörningar såsom dysfoni på grund av stämbandsskador och/eller fonasteni samt vid stämbandspares och globus. Jag har skrivit en hel del om fonationsrör i glas här. Du kan fonera i vatten och i luft. Du fonerar ofta och under en kort stund. Bekvämt röstläge och/eller glissando, ofta på ett /u/ (på svenska ungefär som ett /o/ i ordet ”rott”). Vid RTPW (Resonance Tube Phonation with the free end in Water) händer en massa saker. Larynx sänks. När larynx sänks tenderar de laryngeala musklerna och stämbanden spänna av i större utsträckning. Detta är att eftersträva om vi besväras av ett uppressat larynx med hyperfunktionell, pressad röst. Velum, alltså mjuka gommen, sluter tätare upp emot näshålan. Det orala trycket blir mer framstående, det vill säga att luften strömmar endast ut ur munnen (här kommer metodens ursprungliga syfte in, de nasala barnen). Individer som deltagit i studier kring rörfonation har uppgett att vattnets mottryck ger en behaglig ”massage” av stämbanden. Kollisionströskeltrycket, det vill säga det lägsta subglottiska tryck som krävs för att stämbanden ska mötas, (eller ”kollidera”, if you will), höjs. En möjlig förklaring är att massageeffekten vid rörfonation leder till ökad blodgenomströmning (vilket ju all massage gör) i stämbanden , vilket i sin tur leder till ökad stämbandsmassa och styvare stämband. Vid RTPW får du direkt visuell feedback på ditt röstflöde. Alltså, om du har ett för lågt subglottalt tryck blir bubblorna inte jämna och energiska. Om du har ett för högt subglottalt tryck kommer bubblorna istället skvätta vattnet över kanterna. Om du har en stor hyperfunktion, alltså pressad adduktion (stämbandsslutning) kommer bubblorna tappa i flöde eftersom du får ut mindre luft genom stämbanden. Kort sagt ger RTPW dig en kvitto på vad du behöver förändra i din röstproduktion.
Låter det bättre efteråt? I perceptuella bedömningar, det vill säga att experter lyssnat på röster före och efter rörfonation, har man funnit bättre röstkvalitet (tyvärr inte specificerat i olika röstparametrar) efter att individen rörfonerat, samt större stabilitet i rösten.
Rören är förhållandevis billiga och brukar kosta under hundralappen hos logoped. Ofta något dyrare hos distributörer på nätet.

Vad säger forskningen? Ett stort antal studier på RTPW bekräftar de positiva effekterna ovan. De flesta studier är experimentella (empirisk studie där forskaren har kontroll över de bakomliggande faktorer som kan påverka det som skall mätas). Några av studierna har varit kontrollerade (med en kontrollgrupp som ej får behandling) och randomiserade (deltagarna väljs slumpmässigt till den grupp som får den behandling som ska studeras eller till kontrollgrupp). Ofta har man forskat på rör med 8-9 mm i diameter och med viss variation i längd. Det har visat sig att diametern är viktigare än längden. Djupet påverkar också. Vid pressad röst och dysfoni ska rörets djup vara 1-2 cm och vid stämbandspares ca 5 cm. RTPW är en icke-invasiv, effektiv och billig metod vid behandling av röststörning. Forskning har också visat att mjuk RTPW läker skadade stämband mer effektivt än röstvila. De positiva effekterna vid RTPW har också upptäckts av röstfriska individer med röstkrävande yrken, exempelvis sångare.

fonationsrör i silikon

Det finns ett antal silikonrör på marknaden. De kostar ungefär lika mycket som ett glasrör och är mer tåliga. En använder dem på samma sätt som ett glasrör och en kan fonera i vatten eller i luft. Bekvämt röstläge och/eller glissando, ofta på ett /u/. Silikonrör kommer ofta i något större dimensioner, runt 10 mm i diameter och drygt 30 cm i längd. Längden går enkelt att anpassa. Du får tag på dem genom tillverkare eller genom distributörer på nätet.

Vad säger forskningen? Ett antal studier har gjorts på silikonrör. De är generellt experimentella och sällan kontrollerade och/eller randomiserade. Studierna visar ungefär samma effekt och resultat som studier på glasrör beträffande mottryck från vatten samt luftflöde. De flesta studierna har gjorts på röstfriska, ofta sångare. En studie mäter även jitter och shimmer i rösten. Jitter är den parameter som representerar variationer i stämbandens frekvens (antalet svängningar per sekund) från cykel till cykel. Förenklat oregelbundenheter i pitch. Jitter kommer sig främst av brist på kontroll över stämbandsvibrationerna. Shimmer representerar i sin tur variationer i ljudvågens amplitud (avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse). Förenklat oregelbundenheter i röststyrka. Shimmer påverkas av förändringar i det glottala motståndet och eventuella skador i stämbandens massa. Jitter och shimmer brukar inte användas som mått på röstkvalitet kliniskt i Sverige. Studien fann en minskning av såväl jitter som shimmer. Sångarna i just denna studie uppgav även att de upplevde ”less vocal effort”, alltså att de behövde anstränga sig mindre vid fonation.

röstpipor

Även här finns ett antal på marknaden. Materialet är vanligen någon form av plast. Piporna är generellt kortare än fonationsrör och kan ha välvda former. En fonerar i luften. Röstpipor är designade för röstfriska, ofta sångare, och syftet är uppvärmning, uppsjungning och nedsjungning. Tanken är att stämbanden skall få den rektangulära formen och hållas separerade för att minska risken för kollisionsskador. Även här skall fonationströskeltrycket sänkas. Du fonerar med högt subglottiskt tryck i en röstpipa, högre än vid RTPW. Längre fonationstid, ca 5-6 minuter. Här sjunger du in i pipan. Vid vissa övningar glissando. De är relativt dyra, runt tusenlappen och distribueras av olika skapare på nätet.

Vad säger forskningen?
Här hittar jag inga experimentella, randomiserade och/eller kontrollerade publicerade studier ännu. Det ser jag fram emot, eftersom piporna är populära och många sångare vittnar om effekt.

fingerkazoos

Det finns tusentals varianter av kazoos (kazooer?). Materialet är oftast plast eller metall. De är formade som…en kazoo. Här avviker de något från de övriga redskapet på grund av mittendelens gängade lock som håller ett membran.

Membranet skapar det signifikanta ljudet när en fonerar. Tanken är att det avsmalnande röret skall skapa tröghet och motstånd. Du fonerar i luft. Lite olika instruktioner, men vanligen enskilt fonem (såsom /u/) eller glissando. Kazoos finns överallt och är det billigaste redskapet i denna brokiga samling. Några kronor styck om du köper många. Kazoos distribueras i butiker och på nätet. Målgruppen tycks vara röstfriska, röststörda samt partyprissar.

Vad säger forskningen?
Det finns ett antal publicerade studier kring fingerkazoos effekter på rösten. Forskning är gjord både på röststörda och röstfriska. Studierna är ofta experimentella och kvalitativa, men ett par kontrollerade och/eller randomiserade har jag hittat. Resultaten i skiljer sig ganska rejält mellan studierna. I någon studie fann man ingen effekt alls på de röstparametrar som mättes, vare sig vid kortvarig eller långvarig användning. I andra studier hypotiserar man kring att fingerkazoo kan reducera press och hyperfunktion i rösten. En studie visar på ökat röstomfång och en ökning i maximal fonationstid hos Parkinsonpatienter.

mindre rörigt?

Ja, detta var en lite genomgång av några av de olika redskapen för SOVTE. Jag hoppas att jag rätat ut några av frågetecknen. Sammanfattningsvis bör man skilja på tre saker.
1. Målgrupp. Röstfrisk eller röststörd?
2. Syfte. Uppsjungning & träning eller läkning & behandling av oönskat röstbeteende?
3. Metod. Högt subglottiskt tryck för att uppnå stor muskelaktivitet eller normalt/lägre subglottiskt tryck för att skapa god blodcirkulation med avspänt larynx. Vatten eller luft? Lång fonationstid eller kort?
Som alltid – mer ju information du har desto lättare att uppnå önskad effekt och att plocka russinen ut kakan. Eller röret. Eller pipan. Eller kazoon.

Referenser

Amarante Andrade, P., Wistbacka, G., Larsson, H., Södersten, M., Hammarberg, B., Simberg, S., Švec, J. G., & Granqvist, S. (2016). The Flow and Pressure Relationships in Different Tubes Commonly Used for Semi-occluded Vocal Tract Exercises. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 30(1), 36–41. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2015.02.004

Cardoso, N. S. V., Lucena, J. A., de Lira, Z. S., de Vasconcelos, S. J., Lopes, L. W., & Gomes, A. O. C. (2021). Do Flexible Silicone Tubes Immersed in Water Combined With Vocalise Improve the Immediate Effect on Voice?. Journal of speech, language, and hearing research : JSLHR, 64(12), 4535–4562. https://doi.org/10.1044/2021_JSLHR-20-00629

Christmann, M. K., & Cielo, C. A. (2017). Acoustic and Auditory Perception Effects of the Voice Therapy Technique Finger Kazoo in Adult Women. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 31(3), 390.e9–390.e15. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2016.09.025

Kapsner-Smith, M. R., Hunter, E. J., Kirkham, K., Cox, K., & Titze, I. R. (2015). A Randomized Controlled Trial of Two Semi-Occluded Vocal Tract Voice Therapy Protocols. Journal of speech, language, and hearing research : JSLHR, 58(3), 535–549. https://doi.org/10.1044/2015_JSLHR-S-13-0231

Lira, Z. S., Lemos, I. L. L., Cardoso, N. S. V., Paulino, C. E. B., Vieira, A. C. C., Lucena, J. A., & Gomes, A. O. C. (2022). Immediate Effect of the Finger-Kazoo Technique Associated with Glissandos in the Voice of Individuals with Parkinson’s Disease. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 36(4), 585.e15–585.e25. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2020.07.027

Titze I. R. (2014). Bi-stable vocal fold adduction: a mechanism of modal-falsetto register shifts and mixed registration. The Journal of the Acoustical Society of America, 135(4), 2091–2101. https://doi.org/10.1121/1.4868355

Wistbacka, G., Andrade, P. A., Simberg, S., Hammarberg, B., Södersten, M., Švec, J. G., & Granqvist, S. (2018). Resonance Tube Phonation in Water-the Effect of Tube Diameter and Water Depth on Back Pressure and Bubble Characteristics at Different Airflows. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 32(1), 126.e11–126.e22. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2017.04.015

Tillbaka

14 oktober, 20237 april, 2026

Dikter som röstträning: Henric Holmberg

Inlägg 4:2023

Vi måste prata med Henric Holmberg.

”Dikten tar en i handen.”
Orden är Henric Holmbergs. Skådespelaren som i över 50 år gjort orden, talet och uttrycket till sina främsta verktyg. Henric har ett imponerande cv från scen och film och är även grundare av Ordverkstan, en offentlig workshop där unga skådespelare erövrar talet, rösten och språket genom att läsa dikter.

Han har också skrivit böcker och filmmanus samt regisserat. Men vad händer om just talet, rösten och uttrycket sviker? Vi måste prata med Henric Holmberg.

vi tar det från början

Henric Holmberg växte upp i Mistelås socken i Småland.
– Jag är uppvuxen i ett hem där man var rolig, man kommenterade saker och ting med roliga ord. Mina föräldrar var lärare och jag och mina syskon var riktiga ”lärar-barn”. Det blev viktigt för oss att kunna berätta och underhålla med historier. Jag var underfundig.
I gymnasieåldern upptäckte Henric att andra tyckte att han kunde vara rolig.
– De skrattade åt mig och mina skämt och det njöt jag mycket av. Men jag var så blyg så jag vågade inte tro att jag kunde bli skådespelare. Efter ett par år vågade jag tro på det och då bestämde jag mig.

att tala vackert

Språket och talet var viktigt redan då.
– Jag kom ju från landet och pratade småländska, jag tyckte att jag talade så fult. Jag tänkte att jag måste lära mig tala vackert.
Henric inspirerades av dåtidens största, såsom Allan Edwall.
– Jag hade läst en intervju med Allan Edwall och fick veta att han brukade träna sitt tal och uttryck varje morgon. Jag började använda dikter för att träna på mitt tal, träna för att tala vackert.
Men hur kom det sig att småländska ansågs fult? Hade – eller har – dialekter olika hög status?
– Jag ville lära mig att tvätta bort min småländska, att komma närmare rikssvenska, ta det lugnare, få med konsonanterna. Jag tror att det fanns en psykologisk aspekt som hängde ihop med självförtroende.
Möjligen är det inte lika viktigt att ha en konformativ röst idag? Är det mer tillåtande inom teatern numer, exempelvis kring dialekter?
– Ja, för att vi har de medlen inom oss. Det är en konst att använda sig av de grepp vi har, rytmer och klanger. Och då är det underbart att lyssna till de som behärskar detta, exempelvis genom Radioföljetongen. Man kan studera hur de läser.

musikteatergruppen oktober och genombrottet

Henric var med och bildade Musikteatergruppen Oktober tillsammans med bland andra Eva Remaeus och Krister Boustedt i början av 70-talet.
– Det var min teaterutbildning. Jag och Ninne Olsson skrev pjäsen Sven Klangs kvintett som senare blev till film. Vi fick ett genombrott med filmen, som även vann en Guldbagge.

**Ur filmen Sven Klangs kvintett**
Bild från: https://www.imdb.com/title/tt0075293/mediaviewer/rm1924859393?ref_=ttmi_mi_all_sf_1

Henric gick vidare till Unga Klara på Stockholm Stadsteater och senare till Göteborgs Stadsteater. Han har alltid blandat tragik och komik och har spelat vitt skilda roller på scen och film.
– Jag är ingen komiker, men spelar heller inte bara tragedi, jag blandar de båda och då blir det roligt.

**Ur pjäsen Kontrabasen på Göteborgs Stadsteater**
Bild från: https://stadsteatern.goteborg.se/pa-scen/2009-2010/kontrabasen/

andra ordrika kollegor

Under en turné i Stockholm ringde Tage Danielsson.
– Dagen efter stod jag i inspelningen av Släpp fångarne loss. Jag tror att jag stod för någon slags rebellisk pojkroll som Hasse och Tage ville förmedla. Det var en spännande tid då. Texter, pjäser, filmer och satiriska sånger användes mer politiskt.
Häromåret slöts cirkeln när Henric handplockades till rollen som ärkeskurken Wall-Enberg i nya filmen om Jönssonligan i regi av Tomas Alfredsson, son till just Hasse Alfredsson.
– Se upp för Jönssonligan var rolig att göra. Jag hade aldrig sett en Jönssonligan-film men Henrik Dorsin hade sett mig och ville ha mig. Tomas Alfredsson ringde, jag hade ju jobbat med hans pappa. En film varar och lever sitt liv länge, trots att man kanske spelar in under en dag. Det är exklusivt och väldigt kul.

rösten på scen

Henric påpekar att han inte tycker att han själv har en vacker röst. Det är något han har jobbat med i många år. På scen tar han dock tillvara på olika former av tal, röst och uttryck. Då funderar han kring hur personen han gestaltar kan prata.
– Exempelvis, många dikter av Ekelöf handlar om hans ålderdom. Det anammar jag i min röst när jag läser dessa dikter. Jag använder mindre dialekt och drar lite mot stockholmskan, den är mer dynamisk. På senare år lyssnat mycket på när skådespelare talar.
Hur kan då rösten locka fram en speciell karaktär eller personlighet?
– Jag tänker exempelvis på när jag spelade Hitler i Albert Speer på Göteborgs Stadsteater. Hitler var inte en stark utan en svag människa, fåfäng. Han måste ha bekräftelse och beröm hela tiden. Han försökte göra sig stark genom sin röst, skrek och tog i. Som en skådespelare, faktiskt. Rösten skulle gå genom märg och ben. Det var väldigt intressant att få tolka det.

ordverkstan

Henric är grundare av Ordverkstan, en offentlig workshop där unga skådespelare eller skådespelare under utbildning tränar hantverket genom diktläsning. Utifrån olika dikter får läsaren pröva att framföra alltifrån kärleksförklaringar till vredesutbrott.
– Ordverkstan är en konkretisering av en skådespelares arbete. Skådespelare måste kunna läsa en dikt bra.
Genom dikten kommer skådespelaren också i kontakt med olika sceniska grepp, menar Henric.
– Ett exempel är upprepning. Bra grepp. Det leder till en slags sångbarhet. Eller greppet att höja energin, till exempel med en text av Bellman. Han skriver fort och fyllt av energi. Korta rader. Man kan öka en dikts värde om man vågar använda greppet.
Vad lyssnar då Henric efter hos en ung skådespelare?
– Jag försöker ta reda på; vad vill du med att läsa så här? Tycker du att du lyckas? Kan man göra på ett annat sätt? Den vanligaste fällan är att de inte vet vad dikten handlar om. Det fordrar eftertanke.
Och hur tar man till sig en dikt?
– När man ska försöka ta in en dikt ska man ställa sig nära texten. Man utgår från att texten är ens vän. Man ska inte bli otålig för att man inte förstår utan bara låta dikten skölja över en. Vissa dikter ska man inte lägga någon betydelse vid – och det är ok.

Favoritlyriker

En poet som Henric hela tiden återvänder till är Gunnar Ekelöf (1907-1968). Henric menar att Ekelöf på ett vis är okomplicerad och ganska enkel och därigenom lätt att ta till sig.
– Jag känner igen mig i hans dikter. Ofta är han en poet som har problem, exempelvis i Absentia animi, som handlar om hans egen skrivkramp.
Henric är känd i vänkretsen för att läsa dikter på fester, såsom Nyårsklockan på nyårsafton. Han tycker om att hålla sig uppdaterad kring nya poeter och dikter.
– Någon som gjorde stort intryck på mig var Amanda Gorman på Capitolium, vid presidentinstallationen. Hennes framförande grep tag och det är så dikter ska användas.

**Ordverkstan**
Bild från: https://stadsteatern.goteborg.se/pa-scen/2015-2016/ordverkstan/

tal, röst, uttryck – och neurologi

För ett antal år sedan drabbades Henric av Parkinsons sjukdom. Parkinsons är en neurologisk sjukdom som bryter ner dopaminproducerande celler i hjärnan. Kardinalsymptomen är tremor (skakningar), rigiditet (stela muskler), bradykinesi (långsamma rörelser) och nedsatt balans. Hela kroppen påverkas efterhand och så även de muskler och signaler som skapar vårt tal och vår röst. Upp till 90 procent av Parkinsonpatienter upplever besvär med talet och rösten. Vanligast är hypokinetisk dysartri, det vill säga underrörlighet i artikulationen. Talet blir mindre artikulerat eftersom rörelseförmågan minskar och musklerna blir stelare. Rösten blir svagare eftersom det är muskelkraft som skapar det lufttryck som krävs för god fonation. Numer får Parkinsonpatienter nästan alltid remiss till logoped för att snabbt komma igång med tal- och röstträning.
– Jag har gått hos logoped för att motverka problem. Framförallt att rösten blir svag, och att artikulationen blir påverkad. Det tydligaste för mig att rösten viker sig och blir hes och klanglös.
Henric har haft god nytta av sin bakgrund där det varit en självklarhet att underhålla sina instrument.
– Jag tror att min vana av röst, tal och uttryck har hjälpt mig kring den träningen. Jag tränar ju varje dag genom mitt arbete.
Något man skulle kunna se som en särskilt hård dom – att sjukdomen påverkar själva kärnan i ens yrke – kanske på ett sätt varit en styrka? Att redan vara så medveten kring sitt tal, sin röst och sitt uttryck att man kan träna ännu mer fokuserat?
– Ja, jag tror det. Vissa dikter kan till och med användas som en tal- och röstövning, såsom Ekelöfs Sonatform denaturerad prosa. Den börjar ”Krossa bokstävlarna mellan tänderna gäspa vokaler elden brinner i helvete kräkas och spotta nu eller aldrig…” Här kan man öva artikulation och höja styrkan rejält.

dikten tar en i handen

Henric beskriver att arbetet med dikter och unga skådespelare är bland det mest givande han gjort i sin karriär. Och dikterna har alltid funnits där.
– Jag har alltid haft många dikter i huvudet. Mor gick ofta och citerade dikter när jag var barn.
Att känna till många dikter är bra på flera sätt.
– Parkinsons gör också att man blir väldigt trött, vilket påverkar taltempot och rösten. Då är en dikt bra. Den tar en i handen och visar hur man ska gå. Det kommer inte av sig själv längre.
Henric, som skrivit flera böcker, kanske också har egna, hemliga alster hemma i lådorna?
– Inte alls. Jag själv har aldrig skrivit dikter, det är inte min grej – jag vill läsa dem.

Referenser

Hartelius L., Nettelbladt U.&Hammarberg B. (Red.) (2007). Logopedi. Studentlitteratur.Kap 4, 9‐13, 35. ISBN: 9789144038865.

Tillbaka

3 september, 20237 april, 2026

Röstbesvär och ätstörningar: Ny forskning

Inlägg 3:2023

Vi måste prata om ätstörningar.

Är vi på väg tillbaka in i smalhetsen som härjade på 90-talet med begrepp som ”heroin chic” och ”lollipop head”? Nu är terminologin istället ”rib cage bragging” och ”pro-ana”, promotion of anorexia, vilket innebär att medvetet lyfta fram anorexia som en livsstil istället för ett sjukdomstillstånd. Dåtidens supermodeller är utbytta mot reality-profiler och tunna influencers på sociala medier. Ja, vi måste nog prata om ätstörningar. Ett riktigt trist ämne som naturligtvis medför mycket lidande förutom eventuella röstbesvär. Och hur är det nu med just det? Jo, forskning pekar på tre risktillstånd kopplade till rösten; anorexia, bulimi samt reflux, vilket kan orsakas eller förvärras av bulimi.

anorexia nervosa

Anorexia uppskattas drabba strax under 1% av populationen men sannolikt är mörkertalet högre. Sjukdomen manifesteras som självsvält och viktnedgång. De flesta som drabbas är kvinnor. Anorexia har en mycket hög dödlighet, hela 10%. Hjälp finns att få och ca hälften av alla ungdomar som drabbas anses tillfriskna från sjukdomen, medan ytterligare 20-30% blir bättre.

bulimia nervosa

Bulimia kännetecknas av hetsätande av stora kvantiteter mat som följs av extrema åtgärder för att inte gå upp i vikt. Några av dessa åtgärder kallas på engelska ”purging behaviour”. ”Purging” i detta sammanhang skulle kunna översättas till ”rening”/”rensning”. Renande beteenden kan vara uppkastningar, att nyttja laxermedel och vätskedrivande medel, fastande eller överdriven träning.

laryngopharyngeal reflux

Laryngopharyngeal (alltså när magsyra spiller över från svalget till larynx) reflux, LPR, kan orsakas eller förvärras av bulimi med uppkastningar. Kräkning får den esofageala sfinktern, sfinktermuskel i den övre magmunnen, att slappna av. Det är så maten kan komma upp igen, en fiffig evolutionär funktion hos oss om vi exempelvis blir matförgiftade. Emellertid är sfinkterns uppgift också att hindra frätande magsaft att lämna magsäcken. Vid regelbundna kräkningar blir följden att den esofageala sfinktern försvagas och magsyra får lättare att tränga upp. Hur reflux kan leda till röstbesvär har jag skrivit om här.

så varför måste vi prata om ätstörningar?

Jo, för att individer med ätstörning tycks löpa anmärkningsvärt mycket högre risk att drabbas av röststörningar än populationen som helhet. I en studie från 2021 fann forskarna Lawrence & van Mersbergen att prevalensen för röststörning var nästan 22% i en grupp på 109 personer med ätstörning. Prevalensen i den generella populationen uppskattas till mellan 3 – 9%. Hur kommer då detta sig? Och vilken typ av ätstörning innebär störst risk för att utveckla röstbesvär?

Bild från: https://eu.usatoday.com/story/life/health-wellness/2021/12/10/body-checking-trends-showing-up-tiktok-experts-express-concern/6446604001/

studie från 2021

Lawrence & van Mersbergen rekryterade 109 individer med kliniskt diagnosticerad eller självrapporterad ätstörning. Individerna var mellan 18 och 65 år (medelålder 26 år) och hade en eller fler av följande tillstånd:
– anorexia
– bulimi
– hetsätstörning (binge-eating disorder, BED)
– ospecificerad ätstörning (eating disorder not otherwise specified, EDNOS)
Deltagarna var rekryterade på amerikanska ätstörningskliniker samt i grupper för modeller och dansare på sociala medier i U.S.A. Majoriteten, ca 80%, var kvinnor. Deltagarna ombads svara på frågor samt fylla i vedertagna självskattningsformulär beträffande ätstörningar, röstbesvär och reflux. Deltagarna fick även skatta typ, grad och varaktighet av ätstörning. Deltagare som ej uppfyllde kriterierna för ätstörning exkluderades. Man ansågs ha en röststörning om man uppfyllde ett av följande tre kriterier:
1. Deltagaren angav att hen hade en röststörning.
2. Deltagararen skattade över 33 poäng på Rösthandikappindex (Voice Handicap Index, VHI).
3. Deltagaren rapporterade mer än 10 röstsymptom baserade på forskning kring röststörningar (Roy et al., 2005).
Eventuella röststörningar behövde alltså inte vara kliniskt bekräftade. Detta kan tyckas lite trubbigt, å andra sidan har självskattning av röstbesvär varit utfallsmått i tidigare demografiska studier.

forskningshypoteser

Forskarna hypotiserade att individer med ätstörning skulle löpa högre risk att drabbas av röststörningar. De förväntade sig att bulimi med kräkning som renande beteende skulle vara den största riskfaktorn eftersom koppling mellan reflux och röststörningar är vedertagen. Delar av resultaten var dock oväntade.

resultat

Som jag tidigare nämnt var röststörning överrepresenterat i just denna population, med en prevalens på 21,88% i förhållande till 3 – 9% i övriga befolkningen. Det visade sig att majoriteten led av fler ätstörningar/purging behaviour än en, samt att de hade svårare röstbesvär än de som som uppgivit att de led av en ätstörningsdiagnos. Det visade sig också att bland individer med röststörning var träning som renande beteende vanligare (64,29%) än kräkningar (50%). Detta är särskilt intressant eftersom endast 36,7% i gruppen använde träning som sitt renande beteende. Överdriven träning indikerade alltså en större risk för röstbesvär än regelbundna kräkningar. Forskarna förvånades även över att anorexia visade sig vara en större riskfaktor för röststörning än bulimi. Hur kom det sig?

vad är Kopplingen?

Lawrence & van Mersbergen presenterar ett par förklaringsmodeller i studien. På frågan kring varför anorexia visade sig vara en större riskfaktor vid röststörning än bulimi lyfter forskarna undernäring. Man menar att den extrema, långvariga undernäring som ofta ses vid anorexia leder till muskelatrofi och skador i cellytornas basalmembran. Stämbanden är inget undantag. Undernäring försämrar också kroppens förmåga att läka. Detta fenomen skulle då kunna leda till funktionell dysfoni eller muskelrelaterad dysfoni (muscle tension dysphonia) på grund av kompensatoriska röststrategier.
Till det faktum att överdriven träning tycks vara en riskfaktor kopplar man munandning. Vid pulshöjande träning munandas vi och detta kan leda till uttorkning av stämbanden, vilket i sin tur kan leda till vävnadsnedbrytning. Uttorkning i kombination med undernäring ses som en särskilt stor riskfaktor.

Bild från: https://www.medainc.org/study-links-eating-disorders-exercise-addiction/

utomstående variabel?

En kan fråga sig om andra parametrar än själva ätstörningen kan påverka rösten. Trots allt utvecklar ju inte alla människor med reflux en röststörning, och det gör inte alla som drabbas av ätstörningar heller. Kan det då vara en utomstående variabel som bidrar till röststörningar? Mår individer med en eller flera ätstörningar helt enkelt sämre än icke ätstörda, och skulle eventuell ångest och/eller depression i så fall kunna förvärra röstbesvären? Här kan vi bara spekulera. Ett intressant forskningsfynd är dock att personer med social ångest tenderar att skatta högre poäng på rösthandikappindex. Detta lyfter frågan kring huruvida individer med ångestrelaterade sjukdomar, såsom ätstörning, är mer benägna att uppleva sig ha röstbesvär. Depression leder dessutom till röstpåverkan, vilket jag skrivit om här.

kropps- och rösthälsa

Ja, höstens första inlägg var inte muntert men förhoppningsvis fann ni det lika intressant som jag. Vid sjukdomar som anorexia och bulimi uppstår naturligtvis andra, mer akuta bekymmer än röststörning som måste prioriteras. Jag kan bara hoppas på att vi alla rör oss mot god kroppshälsa där vi äter för att njuta och hålla oss friska. Med lite tur kommer en god rösthälsa på köpet. Ha en fin start på hösten så ses vi!

Bild från: https://www.dilussodeli.com/features/packing-perfect-fall-picnic

Referenser

Couzin-Frankel J. (2020). Rethinking anorexia. Science (New York, N.Y.), 368(6487), 124–127. https://doi.org/10.1126/science.368.6487.124

Lawrence, T., & van Mersbergen, M. (2021). The Relation Between Eating Disorders and Voice Disorders. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 35(5), 753–764. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2020.01.011

Roy, N., Merrill, R. M., Gray, S. D., & Smith, E. M. (2005). Voice disorders in the general population: prevalence, risk factors, and occupational impact. The Laryngoscope, 115(11), 1988–1995. https://doi.org/10.1097/01.mlg.0000179174.32345.41

Tillbaka

16 april, 20237 april, 2026

Behandling av stämbandsknottror: Ny forskning och nya alternativ

Inlägg 2:2023

Vi måste prata om stämbandsknottror.

Och World Voice Day, såklart! Idag den 16 april är det Världsröstdagen. Årets tema är ”Your Voice matters”, din röst räknas. Temat ämnar höja medvetenheten och kunskapen om röstens betydelse i våra liv. Initialt var uppmärksammandet av rösten ett brasilianskt initiativ som startades år 1999. Det plockades snabbt upp av Argentina och Portugal. Brazilian National Voice Day blev istället International Voice Day. År 2002 lyfte American Academy of Otolaryngology evenemanget och började officiellt kalla det World Voice Day.
I Sverige firas Världsröstdagen på många sätt, genom föreläsningar, workshops och konserter. Läs mer om World Voice Day här. Här hittar du information om svenska evenemang.

stämbandsknottror

På självaste Världsröstdagen vill jag passa på att sammanfatta en rykande färsk artikel kring stämbandsknottror. Eller stämbandsknutor, som många säger. Kärt barn har många namn. Vid stämbandsknottror har stämbanden drabbats av strukturella förändringar. Stämbandens slemhinna har drivits upp efter långvarig kraftig belastning. I mittendelen av stämbanden, där kollisionen är som mest intensiv, uppstår svullnader som efterhand hårdnar till vävnadsmassa. Dessa förhårdnader, eller knottror, förhindrar sedan stämbanden att sluta fullständigt vilket ofta leder till röstläckage, eller som vi brukar säga; heshet. Stämbandsknottror är vanligt förekommande i röstkrävande yrken såsom hos lärare, pedagoger och artister. Många som upplever att rösten känns hes och ineffektiv hamnar i ett kompensatoriskt röstbeteende där en försöker pressa fram rösten, inte sällan med fonasteniska besvär som följd. Stämbandknottror är signifikant mer vanligt hos kvinnor. Varför? Det kan du läsa om här.

prognos

Stämbandsknottror kan vara mjuka och formbara eller mer stela. Mjuka knottror följer med slemhinnevågen vid fonation på lägre tonhöjd och påverkar då inte slutningen nämnvärt. Ju högre vi kommer i tonhöjd desto mer hindrar knottrorna slutningen. Det är då vi börjar pressa för att förhindra läckage. Oftast är knottror bleka och nästan genomskinliga men ju mer bindväv som bildats inuti ju mer vitaktiga blir de. Om knottrorna är mycket stela tenderar de att vara helt bindvävsomvandlade. Då kallas de ”fibrom”. Fibrom är mycket ovanliga. Mjuka knottror kan gå ner och symptomen kan i princip försvinna. Svullnaden, som i vissa fall påverkar röstläget, kan också minska avsevärt. En kartläggning av arbetsmiljö (och möjligen vardagsmiljö) bör göras för att säkra att individens röstkrav inte fortsätter att vara för höga. Då minskar chansen till läkning. Har knottrorna blivit permanenta tillbakabildas de inte.

Intervention

I de flesta fall av stämbandsknottror ger logopedisk röstbehandling önskvärt resultat. Röstbehandlingen kan minska den pressade fonationen och patienterna blir efter en tid ofta besvärsfria. Det är av yttersta vikt att patienten tar till sig sitt nya röstbeteende, annars finns en risk att knottrorna kommer tillbaka. Om logopedisk röstbehandling inte hjälper kan det bli aktuellt med kirurgi. Operation sker under narkos och via lyringoskop oralt kan kirurgen klippa, skrapa eller dissekera på stämbandsytan. Påföljande röstvila är kutym.

Kort film som visar stämbandskirurgi av knottror.
Film från: https://www.youtube.com/watch?v=fzrMw6OffmE

så varför måste vi prata om stämbandsknottror?

Jo, för att det är en av våra mest förekommande röststörningar. Det förekommer som sagt främst hos kvinnor, men även hos män och inte minst hos barn. Hur barnheshet kan påverka hur barnet blir bemött har jag skrivit om tidigare här. I de fall stämbandsknottror blir permanenta har vi historiskt använt oss av kirurgi. En operation innebär alltid en risk då det är invasivt, dyrt och kan öka riskerna för ärrvävnad. Narkos i sig kan också innebära en risk. Tänk om det skulle kunna gå att råda bot på stämbandsknottror genom ett annat, skonsammare sätt?

studie från 2023

I en pinfärsk studie ville Elsaeed et al. (2023) undersöka ett alternativ till operation vid stämbandsknottror. Studien är kontrollerad, men inte randomiserad (vilket blir svårt såklart). Forskarna ämnade undersöka huruvida injektion av sterioder i stämbanden, VFSI (vocal fold steroid injection), skulle ha samma effekt som stämbandskirurgi. Steroider kan förenklat beskrivas som anti-inflammatoriskt läkemedel och används vid en rad olika tillstånd. Lokal injektion av steroider i syfte att behandla inflammatoriska sjukdomar i stämbanden har förekommit i över 50 år.

metod

Trettiotvå patienter mellan 16 och 63 år med bekräftade stämbandsknottror delades upp i två lika stora grupper. Grupp 1 fick genomgå stämbandskirurgi under narkos och grupp 2 fick transnasal (genom näsan) VFSI under lokalbedövning. Forskarnas utfallsmått var knottrornas storlek före och efter intervention, perceptuell subjektiv röstbedömning och Rösthandikappindex, en skattningsskala kring självupplevda röstbesvär. Man gjorde även flera objektiva mätningar, bland dessa Cepstral peak prominence, CPP. CPP betraktas som en av de mest lovande och robusta akustiska måtten för att bedöma dysfoni. CPP mäter amplituden av en cepstral (ordlek med spectral) topp från ett rahmonic cepstrum (ordlek med harmonic spectrum) precis under toppen. Detta cepstrum är inverterat och skulle kunna förklaras som ”ett spektrum av ett spektrum”. Mycket förenklat kan en säga att CPP är bra på att mäta den samlade nivån av ”oljud” i rösten. Forskarna mätte bland annat även jitter och shimmer. Jitter är den parameter som representerar variationer i stämbandens frekvens (antalet svängningar per sekund) från cykel till cykel. Förenklat oregelbundenheter i pitch. Jitter kommer sig främst av brist på kontroll över stämbandsvibrationerna. Shimmer representerar i sin tur variationer i ljudvågens amplitud (avståndet mellan ett ytterläge och ett nolläge i en svängningsrörelse). Förenklat oregelbundenheter i röststyrka. Shimmer påverkas av förändringar i det glottala motståndet och eventuella skador i stämbandens massa. Jitter och shimmer brukar inte användas som mått på röstkvalitet kliniskt i Sverige. Även maximal fonationstid hos båda grupperna mättes före och efter ingrepp.

resultat

Storleken på stämbandsknottrorna minskade signifikant efter intervention i båda grupperna. I båda grupperna skattade patienterna också själva mindre röstbesvär. Resultaten kring jitter, skimmer och CPP förbättrades i båda grupperna och patienternas maximala fonationstid blev längre. Kort sagt; såväl subjektiva som objektiva utfallsmått förbättrades både av kirurgi och av VFSI. Elsaeed et al. föreslår därför att VFSI skall övervägas som ett alternativ till stämbandskirurgi vid vissa fall av stämbandsknottror.

lyssna på din röst

Våra röster är komplexa, starka, sårbara och fantastiska instrument som de flesta av oss får nöjet att använda varje dag. Lyssna lite extra på din egen röst idag. Det är World Voice Day.

Referenser

Elsaeed, A., Afsah, O., Nawka, T., Caffier, P., & Baz, H. (2023). Treatment of Vocal Fold Nodules: Transnasal Steroid Injection Versus Microlaryngoscopic Phonomicrosurgery. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, S0892-1997(23)00038-3. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2023.02.003

Fritzell, B.(1996). Voice disorders and occupations. Logopedics Phoniatrics Vocology, 21(1), 7-12, DOI: 10.3109/14015439609099197

Hartelius L., Nettelbladt U.&Hammarberg B. (Red.) (2007).Logopedi. Studentlitteratur.Kap 4, 9‐13, 35. ISBN: 9789144038865.

Murton, O., Hillman, R., & Mehta, D. (2020). Cepstral Peak Prominence Values for Clinical Voice Evaluation. American journal of speech-language pathology, 29(3), 1596–1607. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1044/2020_AJSLP-20-00001

Teixeira, J.P., Oliveíra, C., & Lopes, C. (2013). Vocal Acoustic Analysis – Jitter, Shimmer and HNR Parameters. Procedia Technology, 9, 1112-1122.

Wang, C. T., Lai, M. S., & Cheng, P. W. (2017). Long-term Surveillance Following Intralesional Steroid Injection for Benign Vocal Fold Lesions. JAMA otolaryngology– head & neck surgery, 143(6), 589–594. https://doi.org/10.1001/jamaoto.2016.4418

Tillbaka